Om pagatag

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har pagatag skapat 76 blogginlägg för.

Från styrgruppen den 15 december

Regeringens beslut om kapacitetsåtgärder i Skåne

Göran Svärd redovisar regeringens beslut om kapacitetsförstärkningar av järnvägen i Skåne.
Beslutet bygger på Trafikverkets förslag.

Det viktigaste i regeringens beslut är att utbyggnaden av två nya spår Lund-Hässleholm ligger kvar i nuvarande plan 2023–2033 med oförändrad medelstilldelning både i nuvarande plan och totalt för projektet. Tidigare tidsplan skall gälla. Dessutom tillkommer mindre projekt som också skall ingå i ramen,

-nya mötesspår mellan Hässleholm och Alvesta för att möta trafiken från Fehmarn bält 2029

-kapacitetsförstärkningar kring Malmö C

Redovisas också Trafikverkets nya bedömning om tidsplanen för genomförande enligt regionchef Lennart Andersson

Hässleholm-Kristianstad mötesspår Attarp 2024
Åstorp-Hässleholm högre hastighet 2024
Hässleholm-Alvesta mötesspår 4st? innan 2029
Lund-Hässleholm nytt dubbelspår påbörjas 2033 färdigt 2043
Maria-Helsingborg C 2030 talet
Hässleholm C 2033–2038
Hässleholm- Kristianstad, dubbelspår 2035-2040
Hässleholm-Alvesta nytt dubbelspår 2040-talet

Vår målsättning är det korta ner genomförande tiden med bland annat närmare samverkan mellan Trafikverket ,kommuner och regioner.


Klicka på bilden för att läsa dokumentet

2024 – Brist -och konsekvensanalys för Pågatåg nordost

En uppdatering av brist -och konsekvensanalysen för Pågatåg Nordost har genomförts av Mats Ameén, Trivector beroende på de senaste beslutade förändringarna i infrastrukturplaneringen.

Analysen presenteras för samtliga bandelar. Kompletteringar skall ske enligt påpekande under mötet.

Avsikten är att göra årliga uppdateringar av analysen.


Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Från styrgruppen den 15 december2024-01-04T15:53:38+01:00

Från styrgruppen den 6 oktober

Kapacitet i Skåne/– Trafikverket förslag till regeringen -Södra stambanan
-Skånebanan

konsekvenser för regionaltrafiken

Göran Svärd redovisar Trafikverkets förslag till regeringen om förstärkt kapacitet på järnvägen i Skåne.
Slutsatsen i Trafikverkets svar till regeringen är att det är nödvändigt att bygga ut kapaciteten med två nya spår Lund-Hässleholm. Övriga satsningar är till stor del beroende av denna utbyggnad för att ge utrymme till fler tåg även på andra bansträckningar.

Trafikverket prioriterar även en ombyggnad av Hässleholm C liksom utbyggnad dubbelspår mellan Hässleholm-Kristianstad.
Satsningarna är till stor del finansierade i befintlig infrastrukturplan med undantag för dubbelspår Hässleholm-Kristianstad och Hässleholm C.

Vi instämmer i Trafikverkets prioriteringar.
Utbyggnaden av Lund-Hässleholm är i Trafikverkets förslag senarelagd till trafikstart mellan 2043 och 2050 vilket är oacceptabelt. Befintlig regionaltrafik riskera indragningar samtidigt som Skånetrafikens planerade utökningar av trafiken omöjliggörs.

Ett nytt dubbelspår mellan Hässleholm och Alvesta behöver utredas enligt Trafikverket och ingår för första gången i kommande utbyggnadsplaner. Trafikverket föreslår under tiden att 4 nya mötesspår byggs ut mellan Hässleholm och Alvesta för att underlätta för godstrafiken.


Klicka på bilden för att läsa dokumentet

 

Dubbelspår Växjö-Räppe en del av dubbelspåret Växjö-Alvesta.

P O Löfberg, Växjö kommun redovisar läget för utbyggnaden av dubbelspåret Växjö- Räppe.

Dubbelspår Växjö-Räppe ingår i nuvarande infrastrukturplan med en viktig delfinansiering av regionen och berörda kommuner. Utbyggnaden av ett nytt sjukhus har varit en del av underlaget med en ny station i Räppe. Regionen har nu beslutat att nuvarande sjukhus centralt i Växjö skall rustas upp.

Arbetet med dubbelspåret fortsätter trots det som en etapplösning för dubbelspår hela sträckan Växjö-Alvesta som behöver förstärkt kapacitet.


Klicka på bilden för att läsa dokumentet

 

Sydostlänken/Älmhult-Olofström-Karlshamn, hur långt har arbetet kommit.

Öjvind Hatt, Olofströms kommun redovisar pågående arbete med Sydostlänken, Älmhult-Olofström -Karlshamn.

Upprustning och elektrifiering av befintlig sträcka Olofström-Älmhult blir etapp 1 för att säkerställa Volvos leveranser. Planerad byggstart 2028. Ett stort antal övergångsställen behöver stängas. En fråga som diskuteras är anpassningen till Södra stambanan och bangården i Älmhult, liksom bangård/station i Olofström.

Planarbetet med den nya bansträckningen Olofström- Blekinge kustbana fortsätter, där nu val av korridor har lagts fast.

Persontrafiken bedöms som viktig men osäkerhet om ställningstagande från Region Skåne samt ny politisk styrning i Region Blekinge kvarstår.


Klicka på bilden för att läsa dokumentet

 

Markarydsbanan/Knäred, Veinge fortsatta arbetet.

Peter Bjers, Trafikverket redovisar det aktuella läget för det pågående arbetet med stationerna i Knäred och Veinge. Projekten finns både i den nationella
planen och i den regionala planen.

Parallellt med arbetet med de nya stationerna pågår ett arbete med hastighetshöjning och översyn av 40 st. övergångställen som behöver rustas upp eller stängas. Lokalt samråd kommer att ske i början på 2024. Under 2025 kommer begäran om byggstart att skickas in för beslut under 2025 av regeringen. Den redovisade tidsplanen följs, dvs trafikstart december 2027.

Från styrgruppen den 6 oktober2024-01-04T15:56:48+01:00

Från styrgruppsmötet den 12 maj.

Information om Trafikverkets regeringsuppdrag för kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne, med särskild betoning av Lund – Hässleholm.

Redovisades Trafikverkets regeringsuppdrag för kapacitetsökande åtgärder för Skånes järnvägar som presenterats den 4 maj. Enligt Trafikverket är två nya spår Lund – Hässleholm en förutsättning för att öka kapaciteten i Skånes järnvägar både för pendlingsresande och godstrafik. Den ökande godstrafiken från Fehmarn bältförbindelsen från och med 2029 påverkar även kapaciteten på sträckan Hässleholm – Alvesta som på sikt behöver nya spår. Södra stambanan Lund –Alvesta är den hårdast utnyttjade sträckan i Sydsverige

Utbyggnad av viktiga knutpunkter behöver också göras i Malmö C samt Hässleholm C.

Utbyggnad med dubbelspår Hässleholm-Kristianstad samt fler plattformsspår i Kristianstad är också prioriterat.

Trafikverkets utredning är en bra grund för det fortsatta arbetet. Det är dock viktigt att kraftfullt föra fram att utbyggnaden av Lund – Hässleholm är med i infrastrukturplanen 2022 – 2033 med en finansiering på 16 miljarder kr. Även om förutsättningarna har något ändrats är det viktig att Lund-Hässleholm snabbt påbörjas. Viktigt att utnyttja det arbete som gjorts både av Trafikverket och region Skåne/kommunerna för att skyndsamt gemensamt gå vidare nu.


Klicka på bilden för att läsa dokumentet

 

Aktuella infrastruktursatsningar på järnvägen i Helsingborgsområdet


Andreas Ekberg, Helsingborg stad redovisade aktuella järnvägsprojekt i Helsingborgsområdet

Dubbelspåret Ängelholm-Maria station är snart klar som en av de sista delarna av Västkustbanans dubbelspårsutbyggnad.

Kvar är delen Maria – Helsingborg där arbetet pågår att studera alternativa lösningar. Det omfattar Helsingborg C Övre samt Helsingborg – Ramlösa. Planerad byggstart 2033.

Utbyggnaden av Västkustbanan kommer att möjliggöra en utbyggd tågtrafik Helsingborg -Hässleholm med direkttåg som kraftigt minskar dagen långa restid tillsammans med de beslutade kapacitetsförstärkningarna i Klippan och höjning av hastigheten på banan.

Andra stadsutbyggnader som påverkar infrastrukturen är utbyggnaden av ett nytt sjukhus, flyttning av hamnen söderut för ökad kapacitet och samtidigt möjliggöra fortsatt stadsutveckling i centrum.

H-H förbindelsen studeras vidare av Helsingborgs stad för att undersöka lösningar som minskar kostnaderna.


Klicka på bilden för att läsa dokumentet

 

Tågtrafik på mindre orter – en ny studie som utvärderar effekterna.


Joel Hansson, Trivector redovisar två studier som berör tågtrafik i mindre tätorter.

Konstateras att införandet av tågtrafik i mindre orter ofta innebär en besvärlig avvägning mellan den tidigare busstrafiken och den nya tågtrafiken. I studien jämförs resandeutvecklingen i orter med busstrafik, med orter som fått nya tågstationer. Ett markant ökat resande i orterna med tågtrafik kan redovisas samtidigt som orterna med busstrafik visar ett oförändrat resande. Studien visar också att resandet i stationsorternas omgivande landsbygd ökar mer än ökningen i själva tätorten.

Slutsatserna är att
-tågsatsningen har medfört stora resandeökningar
-ingen snedvridning mellan stationsorterna och omgivande landsbygd
-anslutningsmöjligheter med cykel och bil är avgörande
-bättre kollektivtrafikstandard har inneburit större upptagningsområde trots färre hållplatser

Vidare redovisa effekterna av förbättrat turutbud utanför rusningstid i en genomförd studie.

Timmestrafik under hela dagen jämfört med timmestrafik under bara rusningstid visar att resandet ökar markant. Kostnader ökar endast marginellt då man kan utnyttja befintliga fordonsresurser effektivare. Avgångar med få resenärer utanför rusningstid kan ha stor betydelse för resandet i stort.


Klicka på bilden för att läsa dokumentet


Klicka på bilden för att läsa dokumentet

 

Markarydsbanan/Knäred, Veinge fortsatta arbetet.


Peter Bjers, Trafikverket redovisar det aktuella läget för det pågående arbetet med stationerna i Knäred och Veinge. Projekten finns både i den nationella planen och i den regionala planen.

Arbetet med järnvägsplan för Knäred pågår och en första redovisning för Trafikverket skall ske inom ett par veckor. Ett första samråd har genomförts.
Den redovisade tidsplanen följs.

Från styrgruppsmötet den 12 maj.2023-05-30T16:39:41+02:00

Lena Wallentheim lämnar ordförandeposten i Pågatåg Nordost efter 8 år.

Lena Wallentheim, Hässleholm har varit ordförande i Pågatåg Nordost under 8 år och även deltagit i arbetet tidigare. Nu lämnar Lena arbetet efter valet.
 
Lena har varit mycket drivande och positiv som ordförande och kunnat samla de 16 kommunerna som ingår. Mycket arbete har lagts ner på förlängningen  av trafiken från Hässleholm – Markaryd till Halmstad som nu kommer att bli verklighet.
 
Vi tackar Lena för ett väl utfört arbete och har överlämnat en unik Pågatåg Nordost penna!
Lena Wallentheim lämnar ordförandeposten i Pågatåg Nordost efter 8 år.2023-01-11T15:14:03+01:00

En uppföljning av Konsekvens- och bristanalysen för Pågatåg Nordost har genomförts

I januari 2022 gjordes en första analys baserat på Trafikverkets förslag till Infrastrukturplan 2022-2033. En uppföljning har därefter gjort som redovisats i januari 20223 baserat på regeringens beslut till plan 2022-2033 och den nya regeringens ändrade inställning till satsningen på höghastighetståg.


Klicka på bilden för att läsa rapporten

 

Prioriterade satsningar för Pågatåg Nordost

Det finns stora brister i infrastrukturen som behöver åtgärdas för att kunna rymma den ökade godstrafiken från Fehmarn bält 2029 och samtidigt ge utrymme för den viktiga regionaltrafiken.

De prioriterade objekten som redovisas i rapporten redovisas här.

En uppföljning av Konsekvens- och bristanalysen för Pågatåg Nordost har genomförts2023-01-12T12:55:50+01:00

Tågstrategiskt underlag för Region Kronoberg 2021-2030

I samband med det nya trafikförsörjningsprogrammet för region Kronoberg så har ett tågstrategiskt underlag tagits fram.


Klicka bilderna för att läsa.

Utdrag från rapporten
”Kronoberg ligger centralt placerat i Sydsverige. Tågtrafikens förutsättningar i Kronoberg är goda. Tågtrafiken är en viktig del av kollektivtrafiken och en motor för den regionala utvecklingen i Sydsverige. Länet genomkorsas av flera järnvägar på vilka det går persontrafik samt godstrafik; Södra Stambanan, Kust till Kustbanan och Markarydsbanan. Fem av länets åtta kommuner har tillgång till persontrafik på järnväg. Därtill ska läggas Sydostlänken på vilken det i dagsläget enbart går godstrafik. Tågsystemen som trafikerar Kronoberg är Öresundståg, Krösatåg och Pågatåg. Utöver dessa finns också kommersiella aktörers fjärrtåg i länet, så som snabbtåg och nattåg samt regionaltågstrafik mellan Kalmar och Göteborg.

Planering av tågtrafik kan inte ske som en enskild aktivitet utfört av ett enskilt län. Tågtrafiken är ett system som hänger samman och påverkas av flera parametrar och beslut. Av dessa kan nämnas vilka planer och mål som läggs för tågtrafikering i vårt län och i grannregioner, vilka förutsättningar för trafikering som ges när Trafikverket lägger tidtabeller och vilken parallell busstrafik som trafikerar.

Att tågtrafikering specifikt lyfts fram kan härledas till att det gällande trafikförsörjningsprogrammet endast i mindre omfattning behandlar tåg som transportmedel. Då möjligheterna till tågtrafikering är tätt sammanlänkat med utbyggnad av järnvägsinfrastruktur finns det också ett stort behov av att tydliggöra Region Kronobergs långsiktiga ambitioner och framtidsplaner specifikt för tågtrafiken.

Syftet är att tydliggöra Region Kronobergs ställningstaganden och överväganden kopplat till tågtrafik. I dokumentet samlas och kommenteras flera av de överväganden som har skett för framtidens tågtrafikering i Kronoberg.

För att tågtrafikens positiva nyttor ska kunna bidra till den regionala utvecklingen behöver dock turutbudet komma upp i en viss nivå för att tåget ska utgöra ett tydligt resalternativ. När turutbudet nått en nivå på cirka 12–15 turer per riktning och dag blir resandeökningen betydligt större än turutbudsökningen. Under denna nivå fungerar tåget inte som ett reellt alternativ annat än för dem som inte har tillgång till andra färdmedel1.

Under de senaste tio åren och med åtgärden mötesspår i Skruv har Region Kronoberg medverkat till att infrastrukturåtgärder på cirka 711 miljoner kronor har kunnat genomföras i länet, och detta enbart kopplat till järnvägsinfrastruktur. Av den totala kostnaden har regionen tillsammans med flera av länets kommuner medfinansierat cirka 31 procent av kostnaderna och regionen via samfinansiering finansierat cirka 22 procent av kostnaden. Medfinansiering innebär att kommunala medel eller exempelvis EU-bidrag medfinansierar åtgärden.”

Tågstrategiskt underlag för Region Kronoberg 2021-20302022-09-26T14:11:46+02:00

Ny broschyr om konsekvens- och bristanalysen för Pågatåg Nordost


Klicka på bilden för att se broschyren

Ny broschyr om konsekvens- och bristanalysen för Pågatåg Nordost2022-09-08T15:35:24+02:00

Från Pågatåg Nordosts styrgruppsmöte den 6 maj

Region Skåne möter turbulensen idag och planerar för den framtida utvecklingen med betoning på trafiken i Pågatåg Nordost.

Regionrådet Carina Zachau som är ordförande i Kollektivtrafiknämnden, Region Skåne redovisade effekterna av pandemin för Skånetrafiken.

Resandet under 2019 var all time high för Skånetrafiken. Under pandemin minskade resandet med 50-60 %. Resenärer uppmanades att inte använda kollektivtrafiken. Det innebar ett intäktsbortfall på 1,2 miljarder kr som delvis täcktes av ett statsbidrag på 450 mkr. Samtidigt gjordes nedskärningar i trafiken med 250 mkr.

En remarkabel återhämtning av resandet har därefter inträffat. I april hade intäkterna ökat så att det var bara 15% lägre än tidigare all time high. Antalet resenärer på tåg över Öresundsbron var bara 3% lägre. än tidigare högsta noteringen.

Resandet har naturligtvis även påverkats av kostnadsutvecklingen för drivmedelspriserna.

Region Skåne har antagit en ambitiös utvecklingsplan för tågtrafiken fram till 2040. Den förutsätter en motsvarande satsning på infrastrukturen. Tyvärr visar Trafikverkets förslag att utbyggnadstakten är alltför låg vilket negativt påverkar kommande satsningar på tågtrafiken.

Det gäller särskilt för banor som berör Pågatåg Nordost. Utbyggnaden av Lund-Hässleholm ligger så sent att det riskerar att pendeltågen trängs ut av kommande satsningar på gods-och fjärrtågtrafiken. Kommer satsningarna på Hässleholm-Kristianstad och Alvesta-Växjö ej till stånd innebär det också att planerade trafiksatsningar förhindras.

Region Skåne planerar att köpa nya tåg som skall ersätta de befintliga Öresundstågen cirka 2030.

Diskuterades även utfallet med samverkan i regionsamverkan syd när det gäller prioriteringar av kommande satsningar på infrastrukturen. Konstaterades att en tydligare prioritering av objekt som är betydelsefulla för viktiga stråk bör eftersträvas. Redan nu behöver en ny grund läggas för nästa infrastrukturplanering.

Markarydsbanan/Knäred, Veinge fortsatta arbetet. Järnvägsplan, omfattningen av arbete, utformningen av stationerna, tidsplan.

Peter Bjers,Trafikverket är projektledare för utbyggnaden av mötesspår i Knäred och nya stationer i Knäred och Veinge. Arbetet har nu övergått till ett konkret genomförande. När projektet är genomfört så kan timmestrafik mellan Hässleholm och Halmstad enligt Region Hallands beslut starta.

Närmast i arbetet är att påbörja genomförandet av järnvägsplanen för mötesspåret. När järnvägsplanen har vunnit laga kraft så kan beslut om byggstart tas.

Genomförandet av åtgärderna är relativt enkelt och beräknas ta max 1 år.

Under tiden pågar diskussioner med Laholms kommun om utformningen av stationerna, bland annat en planskild korsning i Veinge.

Avgörande för tidsplanen är hur utdragen arbetet med järnvägsplanen blir. Om den kan genomföras utan överklagande så kan genomförandet av arbetet förkortas med upp till 1 år. Planering för olika utfall pågår.

Markaryds kommun redovisar att näringslivet i Markaryd inte kan vänta på trafikstart utan avser att starta busstrafik mellan Markaryd och Halmstad i närtid. Efterfrågan på arbetskraft i Markaryd är stor och förväntas att öka då näringslivet växer.

Utbyggnaden Lund-Hässleholm/Genomlysningen av Region Skåne och kommunerna.

Trafikverket planera för utbyggnaden av nya spår mellan Lund och Hässleholm vilket ingår i infrastrukturplanen. Ett flertal invändningar har rest från berörda kommuner och regionen. Man ifrågasätter bland annat omfattningen av intrånget i mark och natur. Vidare saknas det underlag för alternativa lösningar. Därför har en genomlysning genomförts för att visa på lösningar som minskar de negativa effekterna av två nya spår och samtidigt behåller restidsmålen

Rapporten är nu färdig och en sista genomgång skall göras innan den kan publiceras. Martin Risberg, Region Skåne redovisar diskussionerna.

Trafikverket har underhand meddelat att man skall ta till sig de förslag som redovisas. Infrastrukturministern har kraftfullt understrukit att samverkan mellan Trafikverk och kommuner/regioner måste öka.

Från Pågatåg Nordosts styrgruppsmöte den 6 maj2022-05-12T11:44:36+02:00

Från Pågatåg Nordosts styrgruppsmöte den 25 februari

Markarydsbanan/Knäred, Veinge – start på genomförandet.

Arbetet med Markarydsbanan har gått över från planering till ett genomförandeskede. Mötesspåret/stationen i Knäred finns med i Trafikverkets förslag till infrastrukturplan. Laholms kommun har åtagit sig att finansiera stationerna i Knäred och Veinge.

Trafikverket har nu satt upp en projektorganisation för genomförandet av projekten. Projektledare Peter Bjers,Trafikverket redovisar det fortsatta arbetet med järnvägsplan för Knäred som krävs för att starta byggandet. Redovisades tidplanen.

Erling Cronqvist konstaterade att Laholms planarbete fortskrider och kommer att inte att försena det fortsatta arbetet.

En viktig förutsättning för arbetet är att Knäred mötesspår även finns kvar i infraplanen som regeringen fastställer i vår.

Jonas Bergman, Halmstad konstatera att Halmstad C behöver fortsatt utveckling men att redan nu finns utrymme på Halmstad C för tågtrafiken på Markarydsbanan.

Remissvar på förslaget för Infrastrukturplan 2022-2033

Redovisade det fortsatta arbetet med infrastrukturplanen som skall beslutas av regeringen under våren. Konstateras att utrymmet för nya objekt är mycket litet och många objekt har senarelagts. Kostnadsfördyringarna av investeringarna har spelat en stor roll för denna utveckling.

Viktiga objekt som dubbelspår Hässleholm-Kristianstad och dubbelspår Växjö-Räppe ingår inte i förslaget trots en stor medfinansiering med mer än 25% från kommuner och regioner.

Redovisades kommunerna och regionernas remissvar för respektive bandel.
Samstämmigheten för att genomföra de viktiga järnvägssatsningarna är stor.

-Dubbelspår Hässleholm- Kristianstad, medfinansieras

-Dubbelspår Växjö-Räppe, medfinansieras

-Södra stambanan mellan Hässleholm-Alvesta bör ingå som en brist som skall utreda i den kommande planen.

-Södra stambanan mellan Hässleholm-Malmö skall förstärkas med två nya spår mellan Lund och Hässleholm enligt förslaget till plan. Lösningen måste samordnas med synpunkter från kommunerna och regionen.

-Helsingborg-Hässleholm kommer att förstärkas enligt förslaget till plan. Fortsatt utveckling krävs för att kunna införa direkttåg.

-Markarydsbanan kommer att få två nya stationer som enligt förslaget. Det innebär att timmestrafik mellan Hässleholm och Halmstad skall starta.

-Blekinge kustbana behöver förstärkas


Klicka på bilden för att se dokument


Klicka på bilden för att se infrastrukturplan


Klicka på bilden för att se underlag till remissyttrande


Klicka på bilden för att se remissvar

Från Pågatåg Nordosts styrgruppsmöte den 25 februari2022-03-07T13:34:29+01:00

Konsekvens- och bristanalys på banorna i Pågatåg Nordost

Pågatåg Nordost har tillsammans med kommunerna tagit fram en studie som redovisar den planerade trafikökningen och jämfört med Trafikverkets förslag till Infrastrukturplan för 2022-2033.

Trots en stor anslagsökning som Riksdagen har beslutat om så finns det ett mycket litet utrymme för nya satsningar

Satsningar som blir klara innan 2033

Fram till 2033 ger Trafikverkets förslag endast möjlighet till ny pågatågstrafik mellan Markaryd-Halmstad. Det är en förlängning från Hässleholm-Markaryd som blir möjlig genom att ett mötesspår byggs i Knäred tillsammans med en ny station. Vidare så kommer ett förlängt mötesspår att byggas mellan Klippan och Hyllstofta som innebär en ökad säkerhet för dagens trafik mellan Helsingborg och Hässleholm.

Övriga satsningar blir klara efter 2033.

Allvarligast är att satsningarna på dubbelspår mellan Hässleholm -Kristianstad och Växsjö-Alvesta inte finns med i planen fram till 2033. Dessa sträckor är de mest trafikerade enkelspårbanorna i landet.

Slutsatserna från vår konsekvensstudie visar på mycket allvarliga effekter för tågtrafiken.-stor risk för undanträngning av befintlig Pågatågs och Krösatågstrafik, framför allt på Södra stambanan men även Skånebanan delen Helsingborg-Hässleholm på grund av ökad godstrafik och fler fjärrtåg. En effekt av öppnandet av Fehmarn bältförbindelsen 2029.

-att utbyggnaden av dubbelspår Hässleholm-Kristianstad och Växjö-Alvesta inte ingår innebär att två effektiva lås etableras för utökad pendeltågstrafik i hela området.

-utbygganden av två nya spår Lund-Hässleholm är viktig men skapar en kraftig obalans i tågsystemet. Satsningen ger utrymme till ökad lokal och regionaltrafik men när tågen kommer till Hässleholm och Alvesta blir det stopp då trafiken inte kan gå vidare till Kristianstad/Blekinge respektive Växjö/Kalmar.

-En bättre balans i utbyggnaden behövs där man ser effekten på helheten. Samordningen av utbyggnaden av de två nya spåren med befintliga spår mellan Lund-Hässleholm behöver förbättras så att kapaciteten för lokal/regional trafiken optimeras tillsamman med godstrafiken och fjärrtrafiken.

-Utrymme för utbyggnaden av dubbelspår Hässleholm-Kristianstad och Växjö-Alvesta enligt de överenskommelser om medfinansiering som har träffats mellan Trafikverket och kommunerna/regionerna måste skapas för att få en balanserad utbyggnad.

-använd trimmningsåtgärder för att skapa bättre kapacitet på Södra stambanan, det behövs även efter en utbyggnad av Lund-Hässleholm. Gäller även andra banor där mindre satsningar kan få stora effekter.


Klicka på bilden för att se analysen

Konsekvens- och bristanalys på banorna i Pågatåg Nordost2022-01-11T10:59:30+01:00
Till toppen