Beroende på spridningen av coronaviruset och efterföljande beslut om begränsningar av resor så ställdes styrgruppsmötena den 13 mars och den 8 maj in.

Nästa planerade styrgruppsmöte är den 18 september.

Alvesta och Växjö planerar nu för att gemensamt samhällsutveckla stråket Alvesta – Växjö längs Kust till kustbanan med ett betydande antal nya bostadsområden och verksamhetsområden. Totalt planeras för ca 7 000–10 000 bostäder. I samband med denna samhällsutveckling planeras tre nya stationer längs sträckan Alvesta – Växjö. En lokalisering av det nya sjukhuset i Växjö planeras vid en av de nya stationerna.

Patrik Sterky, Kreera redovisar en rapport som finansieras av Region Kronoberg, Växjö och Alvesta kommuner. Rapporten skall ligga till grund för arbetet med en pågående Åtgärdsvalsstudien på sträckan, samt inför den kommande infrastrukturplanen 2022

Slutsats: För att möjliggöra den stadsutveckling som Alvesta och Växjö planerar, regional trafikkoppling till nya sjukhuset och för att lösa de kapacitetsproblem som finns på sträckan krävs det att Alvesta – Växjö byggs ut till dubbelspår och att en ny plattform för vändande lokaltåg i Alvesta byggs.

För den fortsatta hållbara samhällsutvecklingen krävs även ett industrispår (stickspår) till VEAB, Brände Udde.

Växjö-Alvesta, samhällsutveckling, nya stationer och dubbelspår

Klicka på bilden för att se redovisningen.

Alvesta och Växjö planerar nu för att gemensamt samhällsutveckla stråket Alvesta – Växjö längs Kust till kustbanan med ett betydande antal nya bostadsområden och verksamhetsområden. Totalt planeras för ca 7 000–10 000 bostäder. I samband med denna samhällsutveckling planeras tre nya stationer längs sträckan Alvesta – Växjö. En lokalisering av det nya sjukhuset i Växjö planeras vid en av de nya stationerna.

Patrik Sterky, Kreera redovisar en rapport som finansieras av Region Kronoberg, Växjö och Alvesta kommuner. Rapporten skall ligga till grund för arbetet med en pågående Åtgärdsvalsstudien på sträckan, samt inför den kommande infrastrukturplanen 2022.

Slutsats: För att möjliggöra den stadsutveckling som Alvesta och Växjö planerar, regional trafikkoppling till nya sjukhuset och för att lösa de kapacitetsproblem som finns på sträckan krävs det att Alvesta – Växjö byggs ut till dubbelspår och att en ny plattform för vändande lokaltåg i Alvesta byggs.

För den fortsatta hållbara samhällsutvecklingen krävs även ett industrispår (stickspår) till VEAB, Brände Udde.

Markarydsbanan

Pågående arbete Region Halland/Trafikverket.

-Åtgärdsvalsstudien Markarydsbanan – klar

-Avsiktsförklaring Region Halland/Laholm/Trafikverket – klar

Nu pågår arbetet med att ta fram ett medfinansieringavtal för Knäred mellan Trafikverket/Regionen/Laholms kommun samt för Veinge mellan Trafikverket/Laholms kommun. Avsiktsförklaringen är detaljerad och ger ett bra underlag för detta arbetet. Trafikverket har även påbörjat att ta fram de tekniska kraven för de bägge stationerna. Målet är att ta fram ett förslag under våren.

För Halmstad C pågår arbete med en Åtgärdsvalsstudie för en fortsatt kapacitetsförstärkning samtidigt kommer signalsystemet att uppgraderas under sommaren 2020 för att möjliggöra trafik på Markarydsbanan.

Styrgruppen anser att en avstämning bör ske i närtid mellan de 5 berörda kommunerna och de tre regionerna för att underlätta genomförandet av trafik på Markarydsbanan.

Riksdagsledamot Elin Gustafsson (S), ledamot i Trafikutskottet gästade styrgruppen

Elin gav inledningsvis bild av sin bakgrund som uppfödd i Alvesta, studier i Växjö och bosatt i Lund och därmed väl insatt i de regionala problemställningarna. Elin är nytillträdd ledamot i Trafikutskottet.

Vidare redovisades regeringens satsningar på järnvägen med ett nyinrättat departement för infrastruktur och satsningarna i den nya infraplanen på 700 miljarder kronor varav en stor del gäller järnvägen. Det innebär satsningar på mer underhåll och ökad kapacitet på järnvägen. Arbetet med ökad godstrafik på järnvägen och sjöfarten lyftes också fram.

Därefter var det en livlig diskussion på mötet om aktuella frågeställningar.

Här redovisas några av frågeställningarna. Konstaterades att diskussion om finansiering av nya stambanor mellan riksdagspartierna ej inletts och att oklarhet råder om flera partier inställning till frågan.
Togs också upp frågan om att staten skall inse att trafiken ej stannar vid landsgränsen, en fråga som är särskilt tydlig i Skåne med förbindelser till Danmark och inom 10 år till Tyskland.

Stationsutbyggnaden är ofta åsidosatt i utbyggnadsplanerna, behöver lyftas fram på ett starkare sätt.

Vidare diskuterades fokusen på stora satsningar som ofta sker, fördes fram att viktiga effekter för trafiklösningar ofta kan ske med mindre insatser på mindre än 100 miljoner kronor. Det är insatser som Trafikverket kan göra utan stora planeringar. Detta är en relativt ny regel i den nya infraplanen och det konstaterades att det fortfarande råder osäkerhet om hur regelverket fungerar. Exempel på sådana satsningar redovisades av Pågatåg Nordost.

När det gäller underhållet framfördes vikten av att Trafikverket får en långsiktig ram för att genomföra den nödvändiga upprustningen.

Elin avtackades för en mycket informativ diskussion.

Skånebanan

Redovisades det brev som skickats tillsammans med den nyligen presenterade studien, till alla berörda kommunstyrelser, Region Skåne, Trafikverket och Regionsamverkan Syd.

Klicka bilden för att läsa utskicket.

Alvesta – Växjö

Redovisades att Pågatåg Nordost i samverkan med Växjö kommun, Alvesta kommun och Region Kronoberg gett Patrik Sterky, Kreera i uppdrag att genomföra en studie.
I rapporten skall anges kraven på banan Växjö-Alvesta för att tillgodose kommunernas tillväxtplaner, bland annat ett nytt sjukhus i Räppeområdet, och krav på fler stationer.

Effekter på infrastrukturen och tänkbara trafiklösning skall studeras i rapporten.

Rapport beräknas redovisas på nästa möte i styrgruppen den 29 november

Markarydsbanan

Redovisades Avsiktsförklaringen mellan Region Halland, Laholms kommun och Trafikverket som nu godkänts av samtliga parter.

Enligt Region Halland så skall nu Trafikverket ta fram ett medfinansieringavtal.
För att inte tappa farten så har Region Halland avsatt resurser för att starta arbetet med anläggstekniska krav för Veinge och Knäred och därmed påskynda processen.

Därefter kommer ett genomförandeavtal mellan parterna att tas fram som bland annat berör stationsområdena.

Anpassning av Halmstad C med mindre åtgärder för att möjliggöra utökad trafik genomförs 2020.

Region Halland anger också att man vill starta trafiken så snart som möjligt. Dock finns ännu ingen fastställd tidplan.

Klicka på bilden nedan för att läsa pdf.

Möjligheter och behov för ökad kapacitet och direkttåg Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad

Skånebanan, Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad, är en viktig järnväg i norra Skåne som binder samman de östra och västra delarna samtidigt som den angör Södra stambanan i knutpunkten Hässleholm.

I Skånebilden har Region Skåne och de största kommunerna i Skåne pekat ut Skånebanan som en mycket viktig bana som behöver byggas ut bland annat med dubbelspår Hässleholm-Kristianstad.

Pågatåg Nordost har på uppdrag från Helsingborg, Hässleholm och Kristianstad låtit göra en rapport som visar på behovet av viktiga förstärkningar av Skånebanan dels för insatser i närtid men framförallt som underlag för den kommande nationella planen för att klara den förväntade trafikökningen.

Klicka bilden nedan för att läsa rapporten som PDF.

Möjligheter och behov för direkttåg på Skånebanan

Skånebanan, Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad, är en viktig järnväg i norra Skåne som binder samman de östra och västra delarna samtidigt som den angör Södra stambanan i knutpunkten Hässleholm.

I Skånebilden har Region Skåne och de största kommunerna i Skåne pekat ut Skånebanan som en mycket viktig banan som behöver byggas ut bland annat med dubbelspår Hässleholm-Kristianstad.

I den nationella planen 2018-2029 ingår förbättringar som berör Skånebanan, dock saknas väsentliga förstärkningar på delen Hässleholm-Kristianstad.

Pågatåg Nordost har på uppdrag från Helsingborg, Hässleholm och Kristianstad låtit göra en rapport som visar på behovet av viktiga förstärkningar av Skånebanan dels för insatser i närtid men framförallt som underlag för den kommande nationella planen.

Patrik Sterky, Kreera redovisar slutrapporten.

Klicka bilden nedan för att läsa rapporten som PDF.

Åtgärder i närtid

Genomföra beslutade åtgärder, höjd hastighet Åstorp-Hässleholm till 160 km/h och förlängt mötesspår Klippan Hyllstofta snarast. Det är åtgärder som ger bättre trafiklösningar med dagens trafikutbud.

Genomföra trimningsåtgärder genom att binda samman mötesspåren utanför Önnestad och Önnestad station, En utbyggnad på 400 meter skulle ge ett sammantaget dubbelspår på 1,8 km

Åtgärder på längre sikt

-Snabba på utbyggnaden av Tågaborgstunneln i Helsingborg8västkustbanan)

-Åstorp-Hässleholm, utbyggnad av tre partiella dubbelspår för att möjliggöra direkttåg Helsingborg-Hässleholm- Kristianstad och förkorta restiden till 45 minuter Helsingborg-Hässleholm.

-Hässleholm-Kristianstad, dubbelspår behövs! Finns inga andra alternativ för att klara trafikökningen.

Styrgruppen ställde sig bakom rapporten som nu skall skickas till berörda kommuner, Region Skåne, Trafikverket och regionsamverkan Syd som underlag för beslut och genomförande.

Alvesta- Växjö

Banan Alvesta-Växjö är en trång sektor med mycket trafik från och till Södra stambanan.

I den nationella planen 2018-2029 ingår inga förbättringar av kapaciteten. Bandelen utpekas som en särskild brist i den nationella planen.

Utredningar har tidigare gjorts som visar på behovet av och lösningar på utbyggnad till dubbelspår.

Växjö och Alvesta kommuner har nu gemensamt arbetat med översiktsplan för att underbygga behovet av en utbyggnad av bandelens kapacitet.

Mario Jonjic, Alvesta och P O Löfberg, Växjö redovisade det pågående arbetet. Utbyggnadsområdena visar på ett närmade mellan orterna längs banan med behov av fler stationer. Vidare diskuteras en flytt av sjukhuset till de västra delarna av Växjö.

Klicka på bilden nedan för att läsa rapporten som PDF.

Nya kontakter med Trafikverket kommer att ske i närtid för att stämma av det pågående arbetet.

Markarydsbanan

Redovisas nuläget för Markarydsbanan med förlängning av trafiken till Halmstad. Konstaterades att tillräckligt med underlag för ett snabbt genomförande föreligger.

Helene Andersson, ordförande i Tillväxtutskottet i Region Halland redovisade det pågående arbetet.

Helene Andersson

Klicka på bilden nedan för att läsa rapporten som PDF.

En avsiktsförklaring mellan regionen, Laholm och Trafikverket om fördelning av ansvar och finansiering har tagits fram och är under beslut i respektive organisation i juni.

Klicka på bilden nedan för att läsa avsiktsförklaringen som PDF.

Därefter skall ett genomförande och medfinansieringsavtal tas fram.

Tidsplanen för trafikstart har ej närmare preciserats i avsiktsförklaringen vilket starkt ifrågasattes under den följande diskussionen. Konstaterades att Laholm tagit upp medel för de två stationerna i sin budget för 2021.En tidplan skulle på ett konkret sätt visa ett åtagande för ett genomförande av järnvägstrafiken.

Behovet av ett gemensamt avtal om trafikomfattning och tidsplan mellan de tre regionerna efterlystes också.

Trafikutskottet och järnvägstrafiken

Jens var glad att få tillfälle att deltaga i mötet för Pågatåg Nordost.

Jens betonade vikten av ett starkt lokalt och regionalt engagemang för järnvägstrafiken är nödvändigt för att påverka beslutsfattarna på riksnivå och uppmanade till fortsatt påtryckning. ” Ingen annan kommer att föra fram och strida för era förslag”.

Vikten av fortsatt utbyggnad av järnvägen betonades och helst borde utbyggnaden av nya stambanor lånefinansieras. Dock har inga formella inbjudningar till överläggningar ännu kommit från Infrastrukturministern.

I april kommer Trafikutskottet behandla Infrastrukturplanen i 2018–2029 som regeringen beslutade 2018.

Mindre satsningar upp till 100 mkr kan spela en betydande roll för viktiga mindre åtgärder vilket kan bli aktuellt in området för Pågatåg Nordost.

Det nya signalsystemet, ERTMS som kostar stora belopp att införa, kan bli en gökunge i den fortsatta utbyggnaden av järnvägen menade Jens.

Slutligen ville Jens inbjuda till fortsatt möte i Stockholm tillsammans med de 3 vice ordförandena i Trafikutskottet.

Mötesordförande tackade för diskussionen och att vi skulle fortsätta kontakterna med Trafikutskottet.

Markarydsbanan

Konstaterades att Trafikverkets Åtgärdsvalsstudien för Markarydsbanan som redovisats i november 2018, på ett konkret sätt visar på lösningarna för nya stationer/mötesspår och kapacitet på Halmstad C, för att kunna starta tågtrafiken till Halmstad. Driftsekonomi för tågtrafiken beräknas uppgå till en kostnadstäckning på 50-70%.

Vidare så har Region Halland, Laholms och Halmstads kommuner ställt sig bakom de redovisade lösningarna.

I enlighet med styrgruppens beslut i december 2018 har ett möte med Region Kronoberg och Region Skåne och Hässleholms och Markaryds kommuner genomförts för att diskutera lösningar inför trafikstarten.

Från Kronoberg deltog regionstyrelsens ordförande Mikael Johansson och från Skåne, Kollektivtrafiknämndens ordförande Carina Zachau.

Konstaterades att ett politiskt ställningstagande för trafikomfattningen och trafikstarten för Markarydsbanan mellan de tre regionerna måste göras i närtid för att genomförandet skall kunna påbörjas. Huvudpunkter i en sådan överenskommelse diskuterades.

Redovisades att kontakter mellan regionledningarna i de tre regionerna har påbörjats.

Nästa steg är att därefter ordna ett möte mellan alla berörda kommuner och regioner för att komma fram till ett gemensamt ställningstagande för att starta trafik på Markarydsbanan.

Skånebanan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad – gemensam studie för utveckling

En första delredovisning av studien för Skånebanan Helsingborg- Hässleholm-.Kristianstad görs av Patrik Sterky.

Målsättningen är att minska restiden med 45 minuter genom direkttåg som kompletterar dagens utbud.

Den beslutade utbyggnaden av dubbelspår Hyllstofta-Klippan och höjd hastighet till 160 km/t möjliggör en bättre tidtabell. En utbyggnad av direkttåg är beroende av genomförande av beslutad utbyggnad av Västkustbanan samt ytterligare åtgärder på sträckan Åstorp-Hässleholm.

På sträckan Hässleholm – Kristianstad krävs en utbyggnad av dubbelspår men samtidigt kan mindre åtgärder, förlängning av mötesspår och liknade, väsentligt förbättra tillförlitligheten i dagens utbud.

Studien planeras att slutredovisas vid kommande styrgruppsmöte.

Klicka på bilden nedan för att läsa rapporten som PDF.

Studier kring Helsingborg

Andreas Ekberg, Helsingborgs kommun redovisade pågående studier av järnvägsproblematiken i Helsingborg som genomför av Trafikverket och kommunen. Konstateras att det är viktigt att hitta en bra systemlösning för att klara behovet av kapacitetsförstärkning på Helsingborg C samt kringliggande banor.

Klicka på bilden nedan för att läsa rapporten som PDF.

Åtgärdsvalsstudie Markarydsbanan

Projektledare Fredrik Bärthel,Trafikverket redovisade slutdokumentet för Åtgärdsvalsstudien – Markarydsbanan

Konstaterades att åtgärdsvalsstudien mer kom att handla om trafikupplägg än åtgärder i infrastrukturen för att möjliggöra den efterfrågade trafiken Hässleholm-Markaryd-Halmstad.

Redovisades två olika trafikupplägg med tågmöte i Markaryd respektive Knäred/Bjärnum. Förordades det senare för att bland annat få bättre anknytningar i Hässleholm och Halmstad samt minskad störningskänslighet.

Redovisades en god kostnadstäckning mellan 37-53% för trafiken,vilket visar på ett bra resandeunderlag både för lokalt resande och för genomgående resande.

Infrastrukturåtgärder som föreslås,

-ny station i Veinge

-ny station med kort mötesspår i Knäred

-trimningsåtgärder för tätare trafik och högre hastighet för regiontåg

Sammanlagt åtgärder på ca 120 mkr.

Åtgärden i Knäred borde kunna göras utan järnvägsplan, eventuellt behövs en förenklad plan.

Den samhällsekonomiska nyttan av åtgärderna för varje satsad krona är 10 kr i retur, vilket är en mycket hög samhällsnytta för ett järnvägsprojekt. Den förkortade restiden mellan Södra stambanan och Västkustbanan är avgörande.

Vidare krävs en mindre anpassning på Halmstad C för att starta trafiken även innan ombyggnaden av Halmstad C är klar.

Avtal är på gång mellan Trafikverket, Region Halland och Laholms kommun rörande stationer i Veinge och Knäred.

Arbetet med anpassning av Halmstad C pågår mellan Trafikverket, region Halland och Halmstads kommun

Slutsatsen i åtgärdssvalstudien är följande möjliga tidplan för genomförande,

-Anpassning i Halmstad C klar dec. 2021

-Veinge station klar december 2021

-Knäred station och mötesspår klar dec. 2023

-Varannan timmestrafik Hässleholm-Halmstad 8 turer dec. 2021

-Timmestrafik Hässleholm-Halmstad 12-16 turer december 2023

Resultatet av Åtgärdsvalsstudien diskuterades ingående.

Styrgruppen konstaterar att Åtgärdsvalsstudien ger ett bra underlag för det fortsatta arbetet som nu behöver göras omgående för att starta trafiken så snart som mjöligt. Åtgärdsvalsstudien visar att varannan timmestrafik med start i december 2021 samt timmestrafik i december 2023 är möjlig med de förutsättningar som ställts upp.  Styrgruppen instämmer i dessa slutsatser.

Konstaterades att även om infrastrukturåtgärderna i huvudsak berör Halland så är trafiken ett ställningstagande för alla tre regionerna.

Erfarenheter av framgångsrik påverkan i Nationella planen 2018–2029

Den nationella planen 2018–2029 har beslutats av regeringen under året.

Martin Risberg, Region Skåne redovisar det arbete som bedrivits av olika regionala sammanslutningar i landet och hur de har lyckats påverka innehållet i den nationella planen. Arbetssättet har skiftat mellan de olika landsdelarna. En gemensam framgångsfaktor är att göra gemensamma prioriteringar dels inom en region men också i större regionsamverkan, till exempel Regionsamverkan syd som fått ett bra genomslag för sina prioriteringar.

Martin redovisar hur arbetet har genomförts och det är viktiga erfarenheter för det kommande arbetet inför nästa plan 2022.