Information om Trafikverkets regeringsuppdrag för kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne, med särskild betoning av Lund – Hässleholm.

Redovisades Trafikverkets regeringsuppdrag för kapacitetsökande åtgärder för Skånes järnvägar som presenterats den 4 maj. Enligt Trafikverket är två nya spår Lund – Hässleholm en förutsättning för att öka kapaciteten i Skånes järnvägar både för pendlingsresande och godstrafik. Den ökande godstrafiken från Fehmarn bältförbindelsen från och med 2029 påverkar även kapaciteten på sträckan Hässleholm – Alvesta som på sikt behöver nya spår. Södra stambanan Lund –Alvesta är den hårdast utnyttjade sträckan i Sydsverige

Utbyggnad av viktiga knutpunkter behöver också göras i Malmö C samt Hässleholm C.

Utbyggnad med dubbelspår Hässleholm-Kristianstad samt fler plattformsspår i Kristianstad är också prioriterat.

Trafikverkets utredning är en bra grund för det fortsatta arbetet. Det är dock viktigt att kraftfullt föra fram att utbyggnaden av Lund – Hässleholm är med i infrastrukturplanen 2022 – 2033 med en finansiering på 16 miljarder kr. Även om förutsättningarna har något ändrats är det viktig att Lund-Hässleholm snabbt påbörjas. Viktigt att utnyttja det arbete som gjorts både av Trafikverket och region Skåne/kommunerna för att skyndsamt gemensamt gå vidare nu.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Aktuella infrastruktursatsningar på järnvägen i Helsingborgsområdet

Andreas Ekberg, Helsingborg stad redovisade aktuella järnvägsprojekt i Helsingborgsområdet

Dubbelspåret Ängelholm-Maria station är snart klar som en av de sista delarna av Västkustbanans dubbelspårsutbyggnad.

Kvar är delen Maria – Helsingborg där arbetet pågår att studera alternativa lösningar. Det omfattar Helsingborg C Övre samt Helsingborg – Ramlösa. Planerad byggstart 2033.

Utbyggnaden av Västkustbanan kommer att möjliggöra en utbyggd tågtrafik Helsingborg -Hässleholm med direkttåg som kraftigt minskar dagen långa restid tillsammans med de beslutade kapacitetsförstärkningarna i Klippan och höjning av hastigheten på banan.

Andra stadsutbyggnader som påverkar infrastrukturen är utbyggnaden av ett nytt sjukhus, flyttning av hamnen söderut för ökad kapacitet och samtidigt möjliggöra fortsatt stadsutveckling i centrum.

H-H förbindelsen studeras vidare av Helsingborgs stad för att undersöka lösningar som minskar kostnaderna.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Tågtrafik på mindre orter – en ny studie som utvärderar effekterna.

Joel Hansson, Trivector redovisar två studier som berör tågtrafik i mindre tätorter.

Konstateras att införandet av tågtrafik i mindre orter ofta innebär en besvärlig avvägning mellan den tidigare busstrafiken och den nya tågtrafiken. I studien jämförs resandeutvecklingen i orter med busstrafik, med orter som fått nya tågstationer. Ett markant ökat resande i orterna med tågtrafik kan redovisas samtidigt som orterna med busstrafik visar ett oförändrat resande. Studien visar också att resandet i stationsorternas omgivande landsbygd ökar mer än ökningen i själva tätorten.

Slutsatserna är att
-tågsatsningen har medfört stora resandeökningar
-ingen snedvridning mellan stationsorterna och omgivande landsbygd
-anslutningsmöjligheter med cykel och bil är avgörande
-bättre kollektivtrafikstandard har inneburit större upptagningsområde trots färre hållplatser

Vidare redovisa effekterna av förbättrat turutbud utanför rusningstid i en genomförd studie.

Timmestrafik under hela dagen jämfört med timmestrafik under bara rusningstid visar att resandet ökar markant. Kostnader ökar endast marginellt då man kan utnyttja befintliga fordonsresurser effektivare. Avgångar med få resenärer utanför rusningstid kan ha stor betydelse för resandet i stort.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Markarydsbanan/Knäred, Veinge fortsatta arbetet.

Peter Bjers, Trafikverket redovisar det aktuella läget för det pågående arbetet med stationerna i Knäred och Veinge. Projekten finns både i den nationella planen och i den regionala planen.

Arbetet med järnvägsplan för Knäred pågår och en första redovisning för Trafikverket skall ske inom ett par veckor. Ett första samråd har genomförts.
Den redovisade tidsplanen följs.

I samband med det nya trafikförsörjningsprogrammet för region Kronoberg så har ett tågstrategiskt underlag tagits fram.

Klicka bilderna för att läsa.

Utdrag från rapporten
”Kronoberg ligger centralt placerat i Sydsverige. Tågtrafikens förutsättningar i Kronoberg är goda. Tågtrafiken är en viktig del av kollektivtrafiken och en motor för den regionala utvecklingen i Sydsverige. Länet genomkorsas av flera järnvägar på vilka det går persontrafik samt godstrafik; Södra Stambanan, Kust till Kustbanan och Markarydsbanan. Fem av länets åtta kommuner har tillgång till persontrafik på järnväg. Därtill ska läggas Sydostlänken på vilken det i dagsläget enbart går godstrafik. Tågsystemen som trafikerar Kronoberg är Öresundståg, Krösatåg och Pågatåg. Utöver dessa finns också kommersiella aktörers fjärrtåg i länet, så som snabbtåg och nattåg samt regionaltågstrafik mellan Kalmar och Göteborg.

Planering av tågtrafik kan inte ske som en enskild aktivitet utfört av ett enskilt län. Tågtrafiken är ett system som hänger samman och påverkas av flera parametrar och beslut. Av dessa kan nämnas vilka planer och mål som läggs för tågtrafikering i vårt län och i grannregioner, vilka förutsättningar för trafikering som ges när Trafikverket lägger tidtabeller och vilken parallell busstrafik som trafikerar.

Att tågtrafikering specifikt lyfts fram kan härledas till att det gällande trafikförsörjningsprogrammet endast i mindre omfattning behandlar tåg som transportmedel. Då möjligheterna till tågtrafikering är tätt sammanlänkat med utbyggnad av järnvägsinfrastruktur finns det också ett stort behov av att tydliggöra Region Kronobergs långsiktiga ambitioner och framtidsplaner specifikt för tågtrafiken.

Syftet är att tydliggöra Region Kronobergs ställningstaganden och överväganden kopplat till tågtrafik. I dokumentet samlas och kommenteras flera av de överväganden som har skett för framtidens tågtrafikering i Kronoberg.

För att tågtrafikens positiva nyttor ska kunna bidra till den regionala utvecklingen behöver dock turutbudet komma upp i en viss nivå för att tåget ska utgöra ett tydligt resalternativ. När turutbudet nått en nivå på cirka 12–15 turer per riktning och dag blir resandeökningen betydligt större än turutbudsökningen. Under denna nivå fungerar tåget inte som ett reellt alternativ annat än för dem som inte har tillgång till andra färdmedel1.

Under de senaste tio åren och med åtgärden mötesspår i Skruv har Region Kronoberg medverkat till att infrastrukturåtgärder på cirka 711 miljoner kronor har kunnat genomföras i länet, och detta enbart kopplat till järnvägsinfrastruktur. Av den totala kostnaden har regionen tillsammans med flera av länets kommuner medfinansierat cirka 31 procent av kostnaderna och regionen via samfinansiering finansierat cirka 22 procent av kostnaden. Medfinansiering innebär att kommunala medel eller exempelvis EU-bidrag medfinansierar åtgärden.”

Klicka på bilden för att se broschyren

Region Skåne möter turbulensen idag och planerar för den framtida utvecklingen med betoning på trafiken i Pågatåg Nordost.

Regionrådet Carina Zachau som är ordförande i Kollektivtrafiknämnden, Region Skåne redovisade effekterna av pandemin för Skånetrafiken.

Resandet under 2019 var all time high för Skånetrafiken. Under pandemin minskade resandet med 50-60 %. Resenärer uppmanades att inte använda kollektivtrafiken. Det innebar ett intäktsbortfall på 1,2 miljarder kr som delvis täcktes av ett statsbidrag på 450 mkr. Samtidigt gjordes nedskärningar i trafiken med 250 mkr.

En remarkabel återhämtning av resandet har därefter inträffat. I april hade intäkterna ökat så att det var bara 15% lägre än tidigare all time high. Antalet resenärer på tåg över Öresundsbron var bara 3% lägre. än tidigare högsta noteringen.

Resandet har naturligtvis även påverkats av kostnadsutvecklingen för drivmedelspriserna.

Region Skåne har antagit en ambitiös utvecklingsplan för tågtrafiken fram till 2040. Den förutsätter en motsvarande satsning på infrastrukturen. Tyvärr visar Trafikverkets förslag att utbyggnadstakten är alltför låg vilket negativt påverkar kommande satsningar på tågtrafiken.

Det gäller särskilt för banor som berör Pågatåg Nordost. Utbyggnaden av Lund-Hässleholm ligger så sent att det riskerar att pendeltågen trängs ut av kommande satsningar på gods-och fjärrtågtrafiken. Kommer satsningarna på Hässleholm-Kristianstad och Alvesta-Växjö ej till stånd innebär det också att planerade trafiksatsningar förhindras.

Region Skåne planerar att köpa nya tåg som skall ersätta de befintliga Öresundstågen cirka 2030.

Diskuterades även utfallet med samverkan i regionsamverkan syd när det gäller prioriteringar av kommande satsningar på infrastrukturen. Konstaterades att en tydligare prioritering av objekt som är betydelsefulla för viktiga stråk bör eftersträvas. Redan nu behöver en ny grund läggas för nästa infrastrukturplanering.

Markarydsbanan/Knäred, Veinge fortsatta arbetet. Järnvägsplan, omfattningen av arbete, utformningen av stationerna, tidsplan.

Peter Bjers,Trafikverket är projektledare för utbyggnaden av mötesspår i Knäred och nya stationer i Knäred och Veinge. Arbetet har nu övergått till ett konkret genomförande. När projektet är genomfört så kan timmestrafik mellan Hässleholm och Halmstad enligt Region Hallands beslut starta.

Närmast i arbetet är att påbörja genomförandet av järnvägsplanen för mötesspåret. När järnvägsplanen har vunnit laga kraft så kan beslut om byggstart tas.

Genomförandet av åtgärderna är relativt enkelt och beräknas ta max 1 år.

Under tiden pågar diskussioner med Laholms kommun om utformningen av stationerna, bland annat en planskild korsning i Veinge.

Avgörande för tidsplanen är hur utdragen arbetet med järnvägsplanen blir. Om den kan genomföras utan överklagande så kan genomförandet av arbetet förkortas med upp till 1 år. Planering för olika utfall pågår.

Markaryds kommun redovisar att näringslivet i Markaryd inte kan vänta på trafikstart utan avser att starta busstrafik mellan Markaryd och Halmstad i närtid. Efterfrågan på arbetskraft i Markaryd är stor och förväntas att öka då näringslivet växer.

Utbyggnaden Lund-Hässleholm/Genomlysningen av Region Skåne och kommunerna.

Trafikverket planera för utbyggnaden av nya spår mellan Lund och Hässleholm vilket ingår i infrastrukturplanen. Ett flertal invändningar har rest från berörda kommuner och regionen. Man ifrågasätter bland annat omfattningen av intrånget i mark och natur. Vidare saknas det underlag för alternativa lösningar. Därför har en genomlysning genomförts för att visa på lösningar som minskar de negativa effekterna av två nya spår och samtidigt behåller restidsmålen

Rapporten är nu färdig och en sista genomgång skall göras innan den kan publiceras. Martin Risberg, Region Skåne redovisar diskussionerna.

Trafikverket har underhand meddelat att man skall ta till sig de förslag som redovisas. Infrastrukturministern har kraftfullt understrukit att samverkan mellan Trafikverk och kommuner/regioner måste öka.

Markarydsbanan/Knäred, Veinge – start på genomförandet.

Arbetet med Markarydsbanan har gått över från planering till ett genomförandeskede. Mötesspåret/stationen i Knäred finns med i Trafikverkets förslag till infrastrukturplan. Laholms kommun har åtagit sig att finansiera stationerna i Knäred och Veinge.

Trafikverket har nu satt upp en projektorganisation för genomförandet av projekten. Projektledare Peter Bjers,Trafikverket redovisar det fortsatta arbetet med järnvägsplan för Knäred som krävs för att starta byggandet. Redovisades tidplanen.

Erling Cronqvist konstaterade att Laholms planarbete fortskrider och kommer att inte att försena det fortsatta arbetet.

En viktig förutsättning för arbetet är att Knäred mötesspår även finns kvar i infraplanen som regeringen fastställer i vår.

Jonas Bergman, Halmstad konstatera att Halmstad C behöver fortsatt utveckling men att redan nu finns utrymme på Halmstad C för tågtrafiken på Markarydsbanan.

Remissvar på förslaget för Infrastrukturplan 2022-2033

Redovisade det fortsatta arbetet med infrastrukturplanen som skall beslutas av regeringen under våren. Konstateras att utrymmet för nya objekt är mycket litet och många objekt har senarelagts. Kostnadsfördyringarna av investeringarna har spelat en stor roll för denna utveckling.

Viktiga objekt som dubbelspår Hässleholm-Kristianstad och dubbelspår Växjö-Räppe ingår inte i förslaget trots en stor medfinansiering med mer än 25% från kommuner och regioner.

Redovisades kommunerna och regionernas remissvar för respektive bandel.
Samstämmigheten för att genomföra de viktiga järnvägssatsningarna är stor.

-Dubbelspår Hässleholm- Kristianstad, medfinansieras

-Dubbelspår Växjö-Räppe, medfinansieras

-Södra stambanan mellan Hässleholm-Alvesta bör ingå som en brist som skall utreda i den kommande planen.

-Södra stambanan mellan Hässleholm-Malmö skall förstärkas med två nya spår mellan Lund och Hässleholm enligt förslaget till plan. Lösningen måste samordnas med synpunkter från kommunerna och regionen.

-Helsingborg-Hässleholm kommer att förstärkas enligt förslaget till plan. Fortsatt utveckling krävs för att kunna införa direkttåg.

-Markarydsbanan kommer att få två nya stationer som enligt förslaget. Det innebär att timmestrafik mellan Hässleholm och Halmstad skall starta.

-Blekinge kustbana behöver förstärkas

Klicka på bilden för att se dokument

Klicka på bilden för att se infrastrukturplan

Klicka på bilden för att se underlag till remissyttrande

Klicka på bilden för att se remissvar

Pågatåg Nordost har tillsammans med kommunerna tagit fram en studie som redovisar den planerade trafikökningen och jämfört med Trafikverkets förslag till Infrastrukturplan för 2022-2033.

Trots en stor anslagsökning som Riksdagen har beslutat om så finns det ett mycket litet utrymme för nya satsningar

Satsningar som blir klara innan 2033

Fram till 2033 ger Trafikverkets förslag endast möjlighet till ny pågatågstrafik mellan Markaryd-Halmstad. Det är en förlängning från Hässleholm-Markaryd som blir möjlig genom att ett mötesspår byggs i Knäred tillsammans med en ny station. Vidare så kommer ett förlängt mötesspår att byggas mellan Klippan och Hyllstofta som innebär en ökad säkerhet för dagens trafik mellan Helsingborg och Hässleholm.

Övriga satsningar blir klara efter 2033.

Allvarligast är att satsningarna på dubbelspår mellan Hässleholm -Kristianstad och Växsjö-Alvesta inte finns med i planen fram till 2033. Dessa sträckor är de mest trafikerade enkelspårbanorna i landet.

Slutsatserna från vår konsekvensstudie visar på mycket allvarliga effekter för tågtrafiken.-stor risk för undanträngning av befintlig Pågatågs och Krösatågstrafik, framför allt på Södra stambanan men även Skånebanan delen Helsingborg-Hässleholm på grund av ökad godstrafik och fler fjärrtåg. En effekt av öppnandet av Fehmarn bältförbindelsen 2029.

-att utbyggnaden av dubbelspår Hässleholm-Kristianstad och Växjö-Alvesta inte ingår innebär att två effektiva lås etableras för utökad pendeltågstrafik i hela området.

-utbygganden av två nya spår Lund-Hässleholm är viktig men skapar en kraftig obalans i tågsystemet. Satsningen ger utrymme till ökad lokal och regionaltrafik men när tågen kommer till Hässleholm och Alvesta blir det stopp då trafiken inte kan gå vidare till Kristianstad/Blekinge respektive Växjö/Kalmar.

-En bättre balans i utbyggnaden behövs där man ser effekten på helheten. Samordningen av utbyggnaden av de två nya spåren med befintliga spår mellan Lund-Hässleholm behöver förbättras så att kapaciteten för lokal/regional trafiken optimeras tillsamman med godstrafiken och fjärrtrafiken.

-Utrymme för utbyggnaden av dubbelspår Hässleholm-Kristianstad och Växjö-Alvesta enligt de överenskommelser om medfinansiering som har träffats mellan Trafikverket och kommunerna/regionerna måste skapas för att få en balanserad utbyggnad.

-använd trimmningsåtgärder för att skapa bättre kapacitet på Södra stambanan, det behövs även efter en utbyggnad av Lund-Hässleholm. Gäller även andra banor där mindre satsningar kan få stora effekter.

Klicka på bilden för att se analysen

Framtidens infrastruktur-regeringens proposition för 2022-2033

En kortfattad redovisning av regeringens proposition.

Klicka på bilden för att se proposition

Handlingsplan2021/Prioriteringar/Regionsamverkan syd

Regionsamverkan syd,6 regioner i samverkan, har nyligen beslutat om prioriteringen av objekt som bör finnas med i den kommande infrastrukturplanen 2022-2033.

Martin Risberg, Region Skåne redovisar den beslutade prioriteringen.

Klicka på bilden för att se dokument

Beslutade objekt fullföljs

-två nya spår Lund-Hässleholm

-Halmstad C ombyggnad

Tillkommande objekt som prioriteras

-dubbelspår Hässleholm-Kristianstad

-dubbelspår Alvesta-Växjö

-ny järnväg Sölvesborg-Karlshamn

-Älmhults bangård

-Markarydsbanan, mötesspår Knäred

Brister som behöver åtgärdas i viktiga stråk

-Markarydsbanan

-Skånebanan delen Helsingborg-Hässleholm

-Södra stambanan norr Hässleholm

-Blekinge kustbanan

Klicka på bilden för att se dokument

Tågstrategi 2040/ Region Skåne

Region Skåne har i vår beslutat om tågstrategin fram till 2040.

Carl Björklund, Skånetrafiken redovisar Tågstrategin.

Klicka på bilden för att se dokument

Tågstrategin redovisar den tågtrafik som Skånetrafiken behöver köra för att uppnå marknadsandelar och andra mål som Region Skåne har. Den är också ett viktigt underlag för dialog med Trafikverket och Regeringen för utökad kapacitet i järnvägsnätet.

2025
Tågstrategin visar på trafik på Markarydsbanan till Halmstad även om Trafikverket har aviserat förseningar.
Vidare planeras ett införande av system 3,ett nytt kapacitetsstarkt tågalternativ.

2030
Utökad pågatågstrafik Hässleholm söderut.

2035
Utökad trafik Hässleholm-Kristianstad
Utökad pågatågstrafik Hässleholm-Helsingborg.
Utökad trafik Hässleholm – Lund/Malmö beroende på ny banan Hässleholm – Lund.

2040
Utökad trafik Kristianstad-Bromölla.
Nya snabba turer Hässleholm-Helsingborg.

Risk för kapacitetsbrister finns då investeringarna i järnvägen inte räcker till för planerade satsningar.

I efterföljande diskussion framhåller Höör att det finns alvarliga brister i trafiklösningarna efter att en ny bana Lund-Hässleholm etablerats. Kompletterande förslag behöver tas fram.
Helsingborg framhåller att Skånebanan, delen Helsingborg-Hässleholm,
ej har lyfts fram som en allvarlig brist i systemet och därigenom inte prioriteras av Trafikverket.
Vidare konstateras att även om Tågstrategin fokusera på Skåne så är det mycket viktigt att trafiken till gränsregionerna också utökas i motsvarande takt och omfattning. Regiongränsen får inte bli ett hinder för resenärerna.

Klicka på bilden för att se dokument

Pågående arbete

Markarydsbanan

Redovisades det pågående arbetet med att förlänga trafiken på Markarydsbanan från Markaryd till Halmstad. Enligt Trafikverkets senaste redovisning är trafikstart möjlig 2027!
Förslag om tidigare start med varannantimmestrafik och ny station i Veinge har förts fram av Laholms kommun som ett först steg, följt av en mötesstation i Knäred och timmestrafik.
Markaryd menar att det är viktig att en sådan beställning förs fram av Region Halland till Trafikverket.

En järnvägsplan skall tas fram för mötesstationen i Knäred,beräknad kostnad 12 mkr! Medfinansieras av kommunen, regionen och Trafikverket.

Helene Andersson, ordförande i Tillväxtutskottet Region Halland skall bjudas in till nästa möte.

Skånebanan

En upprustning av delen Åstorp – Hässleholm till 160 km/t har planerats och beslutats sedan början av 2000 – talet. Av olika anledningar har projektet ej genomförts.
Efter möte med Trafikverket framkom det att upprustningen preliminärt blir klar december 2030. Diskussioner om ett snabbare genomförande pågår.

Krösatågen – bättre trafik

Förslaget för att förbättra trafiken med Krösatåg mellan Växjö och Hässleholm som Pågatåg Nordost tagit fram i samverkan med kommunerna, har redovisats och överlämnats till regionerna.

Lund – Hässleholm / ny bana

Ny bana planeras mellan Lund och Hässleholm. Invändningar mot Trafikverkets förslag har förts fram av kommunerna. Nu skall ett kompletterande arbete mellan Region Skåne och kommunerna påbörjas för att beskriva effekterna av olika alternativa lösningar och finna en bättre samsyn mellan parterna.

Nyheter inför Infrastrukturplanen 2022

Klicka på bilden för att se presentationen

Aktuellt från den nationella nivån/Riksdagsledamot Emma Berginger

Riksdagsledamot Emma Berginger som sitter i Trafikutskottet, redovisade det pågående arbete men den kommande infrastrukturplanen. Diskussioner mellan partierna pågår. Målsättningen är att redovisa ett förslag den 8 april. En försening innebär att det blir svårt för riksdagen att fatta beslut innan sommaren.

Behovet av ökade investeringar i infrastrukturen är stort, speciellt i järnvägen. Även om det kommande förslaget i april inte berör enskilda objekt är det av stort intresse att höra våra prioriteringar.

Redovisningen följdes av en livlig diskussion.

Aktuellt från den regional nivån/Regionrådet Sven Sunesson

Regionrådet Sven Sunesson är ordförande i infrastrukturgruppen i Regionsamverkan syd, en samverkan mellan 6 regioner i södra Sverige.

Redovisades det pågående arbetet för att ställa samman prioriterade objekt som skall fastställas senare i Regionsamverkan syd och därefter hos samtliga regioner.

Detta bildar underlag för den fortsatta påverkan som skall resultera i regeringens beslut om en ny infrastrukturplan under 2022.

En viktig princip är att beslutade och påbörjade objekt skall fullföljas, därefter kan ett antal nya objekt tillkomma. Vidare föreslås att nya stambanor finansieras utanför ordinarie budget samt satsa på trimningsåtgärder.

Klicka på bilden för att se presentationen

Pågående arbete

Markarydsbanan

Erling Cronqvist,kommunalråd Laholms kommnun

Klicka på bilden för att se presentationen

Redovisades det pågående arbetet med att förlänga trafiken på Markarydsbanan från Markaryd till Halmstad. Enligt Trafikverkets senaste redovisning är trafikstart möjlig 2027! Tidigare planerades för trafik- start 2023.

Diskussioner om en tidigare trafikstart pågår. Trafikverket har fått i uppgift att försöka hitta snabbare lösningar, alternativt är att starta varannan-timmestrafik med en ny station i Veinge i väntan på att Knäred station och mötesspår blir klart. Detta alternativ är möjligt att starta med nuvarande infrastruktur. Nya möten kommer att ske under april/maj.

Skånebanan

Klicka på bilden för att se presentationen

Klicka på bilden för att se presentationen

En upprustning av delen Åstorp – Hässleholm till 160 km/t har planerats och beslutats sedan början av 2000–talet. Av olika anledningar har projektet ej genomförts.
Berörda kommuner och Region Skåne skrev därför ett brev till GD Lena Erixon för att få tillstånd ett möte och klara ut det försenade projektet.
Resultatet blev ett möte med regionchefen Lennart Andersson, där det framkom att upprustningen preliminärt blir klar december 2030. Konstateras att trots att den finns medel och att beslut har fattats så kan det dröja 30 år innan det genomförs. Diskussioner om ett snabbare genom- förande pågår. Det försenade projektet har också inneburit att Skånetra- fiken utfört ersättningstrafik med buss helt i onödan på grund av dålig planering.

Krösatågen-bättre trafik

Klicka på bilden för att se presentationen

Vi har tillsammans med berörda kommuner tidigare tagit fram ett för- slag för att förbättra trafiken med Krösatåg mellan Växjö och Hässle- holm. Ytterligare underlag har nu framkommit som kommer att redovisas av kommunerna vid kommande överläggningar med regionerna.

Växjö -Alvesta dubbelspår

Klicka på bilden för att se presentationen

Diskussioner pågår mellan Trafikverket och berörda kommuner samt Region Kronoberg om finansieringsförslag för att påbörja dubbelspårs- utbyggnaden mellan Växjö och Alvesta. Ett nytt sjukhus planeras vid järnvägen.

Hässleholm-Kristianstad dubbelspår

Ett avtalsförslag har arbetats fram av Trafikverket, Region Skåne samt Hässleholms och Kristianstads kommuner om utbyggnad av dubbelspår mellan Hässleholm och Kristianstad.

Förslaget berör finansieringen av utbyggnaden. Total kostnad beräknas till 1,9 miljarder kr. Medfinansiering av Region Skåne med 500 mkr och 25 mkr vardera för kommunerna. Förutsättningen är att objektet finns med i den kommande infraplanen.

Klicka på bilden för att se presentationen