Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Brist och konsekvensanalys 2025 för Pågatåg Nordost.
Analysen är utförd av Mats Améen och Jakob Melin, Trivector
Sammanfattningen 11 december
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Delredovisning 17 oktober
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Delredovisning 9 maj
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
JOURNALISTEN INGELA RUTBERG
Journalisten Ingela Rutberg, Kristianstadsbladet, skrev flera artiklar om Pågatåg Nordost 10 år efter igångsättningen av trafiken. Artikelserien redovisar bland annat genomförandet av projektet samt både positiva och negativa förväntningar på trafiksatsningen.
Artikelserien återpubliceras i sin helhet i dokumentet ”Pågatågnordost_Artikar NSK_2025”, som kan laddas ner här.
PÅGATÅG NORDOST – FRAMTIDEN
Pågatåg Nordost är en långsiktig satsning. Under de första 10 åren har både flyktingkris och pandemin påverkat trafiken.
Fortsatta trafikförbättringar behöver planeras och genomföras av regionerna; bland annat kortare övergångar i Hässleholm. Samtidigt behöver fler spår byggas, då tågtrafiken har ökat.
Vidare behöver dubbelspår på stäckorna Hässleholm – Kristianstad och Alvesta – Växjö byggas. Två nya spår Lund – Hässleholm är beslutade och utbyggnaden skall påbörjas i närtid.
Nästa steg i Pågatåg Nordost är förlängningen av tågtrafiken Hässleholm – Markaryd till Halmstad. Två nya stationer kommer att byggas på sträckan; en i Knäred och och en i Veinge. Trafikstarten är planerad till december 2027 och kommer att innebära förbättrade förbindelser mellan nordöstra Skåne och Västkusten.
Tack till Norra Skåne/Kristianstadsbladet för tillåtelse att återpublicera artiklarna
Klicka på bilden för att läsa artikelserien
Utbyggnad av Klippan station och förlängt mötesspår Klippan – Hyllstofta. Omfattning, effekter och tidsplan.
Biträdande projektledare Karin Andersson, Trafikverket redovisar utbyggnaden av Klippan station och förlängt mötesspår Klippan – Hyllstofta.
Syfte
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Slutsatsen är att man kan få mycket goda effekt av denna relativt begränsade åtgärd, vilket kan bli aktuellt på andra bandelar i Pågatåg Nordost.
Markarydsbanan/Knäred, Veinge, samråd, järnvägsplan och det fortsatta arbetet.
En kortfattad uppdatering av läget på Markarydsbanan.
Punkterna 1 och 2 på nedanstående tidplan är klara.
Den 6/2 2025 beslutade regeringen:
”Utöver de namngivna objekt som regeringen hittills har beslutat får förberedas för byggstart får Trafikverket även förbereda följande objekt – Markarydsbanan Knäred, mötesspår”
Vilket innebär att även i detta avseende följs tidplanen.
Konsekvens- och bristanalys för banor i Pågatåg nordost
Upplägget för 2026
Trivector kommer att inleda ett arbete för att uppdatera konsekvens och bristanalysen för 2026. Studien kommer också att belysa alternativa utbyggnadsalternativ för aktuella bandelar.
– Dubbelspår på hela sträckan?
– Dubbelspår på hela sträckan?
– Partiella dubbelspår på vissa strategiska sträckor?
– Annat?
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Ett första förslag redovisas vid nästa möte den 9 maj. Sen kommer uppdateringar att ske under hösten bland annat beroende på Trafikverkets förslag till ny infrastrukturplan 2026 –2037.
Sydsvenska Handelskammaren förstärks med ny regionchef
Regionchef är Mikael Johansson, tidigare RSO Region Kronoberg.
Redovisar inriktningen på det fortsatta arbetet. Ett fokus kommer att vara på viktiga satsningar på infrastrukturen i södra Sverige.
Särskilt nämns utbyggnaden av Södra stambanan som är central för IKEA. Andra projekt är Sydostlänken, viktig för Volvo Olofström, dubbelspår Växjö-Alvesta och Markarydsbanan som är viktig för NIBE i Markaryd.
Utbygganden av Halmstad C
Halmstad C behöver förstärkas och byggas ut.
Per Serrander Trafikverket är projektchef för utbyggnaden och ger en redovisning av kommande etapputbyggnader. Hela järnvägsanläggningen kommer att bytas ut, dessutom kommer nya plattformar och två planskilda förbindelser till plattformarna att byggas.
Planerad byggstart är 2028/2029 och planerad färdigställande är 2030/2031.
Jennifer Nordén är projektansvarig redovisar Stationsstaden som är Halmstads kommuns utbyggnad kring stationen
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Markarydsbanan/stationer Veinge, Knäred och tågtrafiken
Peter Bjers, Trafikverket redovisar pågående arbete med stationerna och mötesspåret.
Arbetet följer tidsplanen. Byggstartsbeslut planeras december 2025 och byggstart vintern/våren 2026/2027.
Ove Bengtsson meddelar att det kommer att byggas en planskild förbindelse under plattformen i Veinge för ökad säkerhet.
Investering i nya Krösatåg och planerad trafikutveckling
Trafikdirektör Carl-Johan Sjöberg Länstrafiken Jönköping redovisar Krösatågen utveckling och beslutade investeringar i nya tåg och ny depå i Nässjö.
Krösatågen går både på elektrifierade och ej elektrifierade bandelar, vilket ger behov av två olika tågtyper. Första leveransen av eltågen sker i början på 2025 och under 2026 planeras att bandelen Växjö – Hässleholm trafikeras med de nya tågen. Hastigheten på de nya tågen är 200 km/tim jämfört med dagens tåg 140 km/tim vilket skulle innebära mer attraktiva restider.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Markarydsbanan/Knäred, Veinge, samråd, järnvägsplan och det fortsatta arbetet.
Projektledare Peter Bjers, Trafikverket informerar om det fortsatta arbetet med stationerna och mötesspåret i Knäred. Tidsplanen följs och byggstartsbeslut kan förväntas i december 2025 om inte planen överklagas.
Bra samverkan med Laholms kommun och viss anpassning av objekten pågår.
Inga negativa invändningar från allmänheten har redovisats.
Diskuteras även byte av kraftledningar och hur det påverkar. Enligt Peter ingår det i tidsplanen. Utbygganden av Halmstad C kan också påverka men redan idag finns utrymme för trafiken på Markarydsbanan.
Ove Bengtsson, Laholm redovisar ökade kostnader för stationsutbyggnaderna för Laholms kommun. Slutligen uppmanas regionerna att intensifiera arbetet med överenskommelse om trafiken inför trafikstarten.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Aktuellt från arbetet med nästa Infrastrukturplan
Regeringen har nyligen till riksdagen lämnat förslag på ekonomiska ramar för planperioden 2026 – 2037.
Regeringen konstaterar att många projekt fördyras och understryker behovet av ökad kostnadskontroll och möjlighet att ompröva projekt.
Samtidigt öppnas möjligheter för alternativ finansiering och genomförande av projekt.
Vidare så föreslås att intäkterna från Öresundsbron skall riktas till satsningar i Öresundsregionen från 2029.
Förslag till ny nationell plan utarbetas av Trafikverket som sen skickas ut på remiss. Regeringen fattar beslut om ny nationell plan första halvåret 2026.
Redovisas våra utgångspunkter för det fortsatta arbetet med ny plan.
Redovisa också pågående arbete med ett förslag till en snabbare och effektivare utbyggnad av två nya spår Lund – Hässleholm som skickats in till regeringen.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Berörda kommuner och region Skåne har gemensamt arbetat fram viktiga förutsättningar i det kommande arbetet med två nya spår Lund – Hässleholm i en Acceptstudie. Martin Risberg, Region Skåne redovisar studien.
Infrastrukturplaneringen 2026 – 203, vad händer?
Nu pågår diskussionen om den ekonomiska nivån på planen. Regeringen förväntas komma med ett förslag i oktober som skall fastställas av riksdagen. Samtidigt framförs kritik mot nuvarande plansystem, tex att finansieringen är dåligt kopplad till planeringen, att kostnadskontrollen är dålig och att det tar lång tid att färdigställa objekten.
Lund – Hässleholm – två nya spår
– Det finns 16 miljarder i nuvarande plan av totalt 28 miljarder
– Trafikverkets plan pekar på att trafikstarten kan dröja till 2048
– Vad händer då med de 16 miljarderna, kommer de att finnas kvar näR utbyggnaden försenas?
– Hässleholm C måste finnas med i planen
– Risk för indragning av Pågatågstrafiken när gods- och fjärrtrafiken ökar.
Helsingborg – Hässleholm
– Utbyggnad av förlängda mötesspår och i Klippan station, färdigt 2030
– Fler förlängda mötesspår behövs för att kunna utöka trafiken med direkttåg
Hässleholm – Kristianstad
– Ingen planerad utbyggnad på en av landets mest utnyttjade enkelspår.
Dubbelspår behövs på hela sträckan, alternativt en första utbyggnad mellan Vinslöv och Önnestad.
Alvesta – Växjö
– Planerad utbyggnad dubbelspår Växjö-Räppe
Dubbelspår behövs på hela sträckan.
Markarydsbanan
Planerad utbyggnad – ny station i Veinge, mötesspår och ny station i Knäred.
Kristianstad – Karlshamn
Ingen planerad utbyggnad.
Anslutning med Sydostlänken planeras.
Lena Wallentheim inskärper betydelsen av att Hässleholm C ingår i det kommande arbetet, både för betydelsen för Järnvägens kapacitet men även för betydelsen för Hässleholms kommande utbyggnad.
Magnus Gärdebring redovisar läget för Sydostlänkens utbyggnad, som innehåller viss osäkerhet i delar av projektet.
Paul Robertsson lyfter fram konsekvenserna av att Trafikverket vill slopa utbyggande av Älmhults bangård i samband med Sydostlänkens utbyggnad. Detta innebär negativa konsekvenserna för kapaciteten på Södra stambanan.
John Karlsson lyfter fram vikten av att kontaktledningsbytet på Markarydsbanan samordnas så att det inte negativt påverkar trafikstarten för pågatågstrafiken till Halmstad.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Markarydsbanan/Knäred, Veinge, samråd, järnvägsplan och det fortsatta arbetet.
Peter Bjers, Trafikverket redovisar pågående arbete med stationerna och mötesspåret. Tidsplanen följs och byggstartsbeslut kan förväntas i december 2025 om inte planen överklagas.
Bra samverkan med Laholms kommun och viss anpassning av objekten pågår.
Inga negativa invändningar från allmänheten har redovisats även om bullerfrågor underbyggtiden har tagits upp.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Effektivare planering och drift – vad Sverige kan lära av Schweiz
Det har framförts kritik om hur det svenska järnvägssystemet fungera både vad det gäller utbyggnaden och underhållet.
Det är därför viktig att visa på hur det fungerar bättre i andra länder och hur vi kan ta vara på erfarenheter från dessa goda exempel.
Mats Ameén, Trivector redovisar hur järnvägssystemet fungerar i Schweiz.
Schweiz är bäst i klassen, trots den inneboende motsättningen i nedanstående mått.
-högst marknadsandel
-högst kapacitetsutnyttjande
-bäst punktlighet
Fokus är på att tidtabellen är kärnan i erbjudandet till resenären, inte bana och fordon. Takttidtabell, återkommande minuttal och jämna intervall, är kärnan för en attraktiv trafik.
Så här enkel kan tidtabellen vara exempelvis i Danmark:
Klicka på bilden för att förstora
Detta har införts i delar av Skåne med mycket positiv effekt på resandeutvecklingen och samtidigt positiv påverkat ekonomin för trafiken.
I Sverige är infrastrukturplanering styrd av prognoser över trafikutveckling. Detta har konsekvent missat den positiva utvecklingen av tågtrafiken och samtidigt överskattat utvecklingen för biltrafiken och flyget. Detta leder till felaktiga investeringsbeslut som leder fram till dagens kapacitetssituation på järnvägen.
I Schweiz är planering målstyrd och man tar ett helhetsgrepp på hela systemet. Banorna byggs ut där det behövs för att klar körtidskraven mellan knutpunkterna. Man har samtidigt en mycket långsiktig planering för trafikupplägg samtidigt som man har kapacitet för att kunna hantera förändringar.
Finansieringen sker genom en infrastrukturfond och man har program för olika tidshorisonter 2025, 2035 och 2050.
Sverige har mycket att lära av Schweiz när det gäller bra fungerande tågtrafik!
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Trafikverkets förslag till Inriktningsunderlag för nationella planen 2026 – 2037 och remissvaret från Pågatåg Nordost
Regeringen har angett att utgångspunkten är nu gällande ram på 799 miljarder kr. Trafikverkets skall också redovisa fyra alternativa ramar där ramen ökas respektive minskas med 10 respektive 20 procent.
Trafikverket har mycket starkt understrukit behovet av att underhållet och reinvesteringar ökar för att säkerställa en bättre funktion av dagens system.
Kostnaderna för underhåll och nyinvesteringar har ökat vilket enligt Trafikverket innebär att ökat underhåll, nytt signalsystem och att genomföra nuvarande plan kräver att ramen ökas med 15%. Om nya objekt skall tillkomma kräves en ökad ram.
Trafikverket vill därför att objekt som har fördyrats och därmed fått ett sämre samhällsekonomiskt resultat skall kunna omprövas.
Detta skulle kunna innebära att viktiga objekt för utveckling av trafiken av Pågatåg Nordost, som finns i gällande plan, kan tas bort och skapa osäkerhet för resenärerna. Det är därför viktigt att ramen minst ökas med 15%.
Därför är det viktig att effektivisering av planeringen och genomförandet av investeringar genomförs för att motverka kostnadsutvecklingen och minska byggtiderna.
Trafikverkets redovisade tidsplaner för utbyggnader i Skåne är ett exempel.
| – Lund – Hässleholm | 2043 |
| – Hässleholm C | 2038 |
| – Hässleholm – Alvesta | 2040-talet |
| – Hässleholm – Kristianstad | 2040 |
Ett konkret exempel för att minska byggtiderna är att öka användandet av ny teknik vilket nyligen har beslutats av Trafikverkets Generaldirektör.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Regeringens beslut om kapacitetsåtgärder i Skåne
Göran Svärd redovisar regeringens beslut om kapacitetsförstärkningar av järnvägen i Skåne.
Beslutet bygger på Trafikverkets förslag.
Det viktigaste i regeringens beslut är att utbyggnaden av två nya spår Lund-Hässleholm ligger kvar i nuvarande plan 2023–2033 med oförändrad medelstilldelning både i nuvarande plan och totalt för projektet. Tidigare tidsplan skall gälla. Dessutom tillkommer mindre projekt som också skall ingå i ramen,
-nya mötesspår mellan Hässleholm och Alvesta för att möta trafiken från Fehmarn bält 2029
-kapacitetsförstärkningar kring Malmö C
Redovisas också Trafikverkets nya bedömning om tidsplanen för genomförande enligt regionchef Lennart Andersson
| Hässleholm-Kristianstad mötesspår Attarp | 2024 |
| Åstorp-Hässleholm högre hastighet | 2024 |
| Hässleholm-Alvesta mötesspår 4st? | innan 2029 |
| Lund-Hässleholm nytt dubbelspår | påbörjas 2033 färdigt 2043 |
| Maria-Helsingborg C | 2030 talet |
| Hässleholm C | 2033–2038 |
| Hässleholm- Kristianstad, dubbelspår | 2035-2040 |
| Hässleholm-Alvesta nytt dubbelspår | 2040-talet |
Vår målsättning är det korta ner genomförande tiden med bland annat närmare samverkan mellan Trafikverket ,kommuner och regioner.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
2024 – Brist -och konsekvensanalys för Pågatåg nordost
En uppdatering av brist -och konsekvensanalysen för Pågatåg Nordost har genomförts av Mats Ameén, Trivector beroende på de senaste beslutade förändringarna i infrastrukturplaneringen.
Analysen presenteras för samtliga bandelar. Kompletteringar skall ske enligt påpekande under mötet.
Avsikten är att göra årliga uppdateringar av analysen.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Kapacitet i Skåne/– Trafikverket förslag till regeringen -Södra stambanan
-Skånebanan
konsekvenser för regionaltrafiken
Göran Svärd redovisar Trafikverkets förslag till regeringen om förstärkt kapacitet på järnvägen i Skåne.
Slutsatsen i Trafikverkets svar till regeringen är att det är nödvändigt att bygga ut kapaciteten med två nya spår Lund-Hässleholm. Övriga satsningar är till stor del beroende av denna utbyggnad för att ge utrymme till fler tåg även på andra bansträckningar.
Trafikverket prioriterar även en ombyggnad av Hässleholm C liksom utbyggnad dubbelspår mellan Hässleholm-Kristianstad.
Satsningarna är till stor del finansierade i befintlig infrastrukturplan med undantag för dubbelspår Hässleholm-Kristianstad och Hässleholm C.
Vi instämmer i Trafikverkets prioriteringar.
Utbyggnaden av Lund-Hässleholm är i Trafikverkets förslag senarelagd till trafikstart mellan 2043 och 2050 vilket är oacceptabelt. Befintlig regionaltrafik riskera indragningar samtidigt som Skånetrafikens planerade utökningar av trafiken omöjliggörs.
Ett nytt dubbelspår mellan Hässleholm och Alvesta behöver utredas enligt Trafikverket och ingår för första gången i kommande utbyggnadsplaner. Trafikverket föreslår under tiden att 4 nya mötesspår byggs ut mellan Hässleholm och Alvesta för att underlätta för godstrafiken.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Dubbelspår Växjö-Räppe en del av dubbelspåret Växjö-Alvesta.
P O Löfberg, Växjö kommun redovisar läget för utbyggnaden av dubbelspåret Växjö- Räppe.
Dubbelspår Växjö-Räppe ingår i nuvarande infrastrukturplan med en viktig delfinansiering av regionen och berörda kommuner. Utbyggnaden av ett nytt sjukhus har varit en del av underlaget med en ny station i Räppe. Regionen har nu beslutat att nuvarande sjukhus centralt i Växjö skall rustas upp.
Arbetet med dubbelspåret fortsätter trots det som en etapplösning för dubbelspår hela sträckan Växjö-Alvesta som behöver förstärkt kapacitet.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Sydostlänken/Älmhult-Olofström-Karlshamn, hur långt har arbetet kommit.
Öjvind Hatt, Olofströms kommun redovisar pågående arbete med Sydostlänken, Älmhult-Olofström -Karlshamn.
Upprustning och elektrifiering av befintlig sträcka Olofström-Älmhult blir etapp 1 för att säkerställa Volvos leveranser. Planerad byggstart 2028. Ett stort antal övergångsställen behöver stängas. En fråga som diskuteras är anpassningen till Södra stambanan och bangården i Älmhult, liksom bangård/station i Olofström.
Planarbetet med den nya bansträckningen Olofström- Blekinge kustbana fortsätter, där nu val av korridor har lagts fast.
Persontrafiken bedöms som viktig men osäkerhet om ställningstagande från Region Skåne samt ny politisk styrning i Region Blekinge kvarstår.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Markarydsbanan/Knäred, Veinge fortsatta arbetet.
Peter Bjers, Trafikverket redovisar det aktuella läget för det pågående arbetet med stationerna i Knäred och Veinge. Projekten finns både i den nationella
planen och i den regionala planen.
Parallellt med arbetet med de nya stationerna pågår ett arbete med hastighetshöjning och översyn av 40 st. övergångställen som behöver rustas upp eller stängas. Lokalt samråd kommer att ske i början på 2024. Under 2025 kommer begäran om byggstart att skickas in för beslut under 2025 av regeringen. Den redovisade tidsplanen följs, dvs trafikstart december 2027.
Information om Trafikverkets regeringsuppdrag för kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne, med särskild betoning av Lund – Hässleholm.
Redovisades Trafikverkets regeringsuppdrag för kapacitetsökande åtgärder för Skånes järnvägar som presenterats den 4 maj. Enligt Trafikverket är två nya spår Lund – Hässleholm en förutsättning för att öka kapaciteten i Skånes järnvägar både för pendlingsresande och godstrafik. Den ökande godstrafiken från Fehmarn bältförbindelsen från och med 2029 påverkar även kapaciteten på sträckan Hässleholm – Alvesta som på sikt behöver nya spår. Södra stambanan Lund –Alvesta är den hårdast utnyttjade sträckan i Sydsverige
Utbyggnad av viktiga knutpunkter behöver också göras i Malmö C samt Hässleholm C.
Utbyggnad med dubbelspår Hässleholm-Kristianstad samt fler plattformsspår i Kristianstad är också prioriterat.
Trafikverkets utredning är en bra grund för det fortsatta arbetet. Det är dock viktigt att kraftfullt föra fram att utbyggnaden av Lund – Hässleholm är med i infrastrukturplanen 2022 – 2033 med en finansiering på 16 miljarder kr. Även om förutsättningarna har något ändrats är det viktig att Lund-Hässleholm snabbt påbörjas. Viktigt att utnyttja det arbete som gjorts både av Trafikverket och region Skåne/kommunerna för att skyndsamt gemensamt gå vidare nu.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Aktuella infrastruktursatsningar på järnvägen i Helsingborgsområdet
Andreas Ekberg, Helsingborg stad redovisade aktuella järnvägsprojekt i Helsingborgsområdet
Dubbelspåret Ängelholm-Maria station är snart klar som en av de sista delarna av Västkustbanans dubbelspårsutbyggnad.
Kvar är delen Maria – Helsingborg där arbetet pågår att studera alternativa lösningar. Det omfattar Helsingborg C Övre samt Helsingborg – Ramlösa. Planerad byggstart 2033.
Utbyggnaden av Västkustbanan kommer att möjliggöra en utbyggd tågtrafik Helsingborg -Hässleholm med direkttåg som kraftigt minskar dagen långa restid tillsammans med de beslutade kapacitetsförstärkningarna i Klippan och höjning av hastigheten på banan.
Andra stadsutbyggnader som påverkar infrastrukturen är utbyggnaden av ett nytt sjukhus, flyttning av hamnen söderut för ökad kapacitet och samtidigt möjliggöra fortsatt stadsutveckling i centrum.
H-H förbindelsen studeras vidare av Helsingborgs stad för att undersöka lösningar som minskar kostnaderna.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Tågtrafik på mindre orter – en ny studie som utvärderar effekterna.
Joel Hansson, Trivector redovisar två studier som berör tågtrafik i mindre tätorter.
Konstateras att införandet av tågtrafik i mindre orter ofta innebär en besvärlig avvägning mellan den tidigare busstrafiken och den nya tågtrafiken. I studien jämförs resandeutvecklingen i orter med busstrafik, med orter som fått nya tågstationer. Ett markant ökat resande i orterna med tågtrafik kan redovisas samtidigt som orterna med busstrafik visar ett oförändrat resande. Studien visar också att resandet i stationsorternas omgivande landsbygd ökar mer än ökningen i själva tätorten.
Slutsatserna är att
-tågsatsningen har medfört stora resandeökningar
-ingen snedvridning mellan stationsorterna och omgivande landsbygd
-anslutningsmöjligheter med cykel och bil är avgörande
-bättre kollektivtrafikstandard har inneburit större upptagningsområde trots färre hållplatser
Vidare redovisa effekterna av förbättrat turutbud utanför rusningstid i en genomförd studie.
Timmestrafik under hela dagen jämfört med timmestrafik under bara rusningstid visar att resandet ökar markant. Kostnader ökar endast marginellt då man kan utnyttja befintliga fordonsresurser effektivare. Avgångar med få resenärer utanför rusningstid kan ha stor betydelse för resandet i stort.
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Klicka på bilden för att läsa dokumentet
Markarydsbanan/Knäred, Veinge fortsatta arbetet.
Peter Bjers, Trafikverket redovisar det aktuella läget för det pågående arbetet med stationerna i Knäred och Veinge. Projekten finns både i den nationella planen och i den regionala planen.
Arbetet med järnvägsplan för Knäred pågår och en första redovisning för Trafikverket skall ske inom ett par veckor. Ett första samråd har genomförts.
Den redovisade tidsplanen följs.
