Investering i nya Krösatåg och planerad trafikutveckling

Trafikdirektör Carl-Johan Sjöberg Länstrafiken Jönköping redovisar Krösatågen utveckling och beslutade investeringar i nya tåg och ny depå i Nässjö.

Krösatågen går både på elektrifierade och ej elektrifierade bandelar, vilket ger behov av två olika tågtyper. Första leveransen av eltågen sker i början på 2025 och under 2026 planeras att bandelen Växjö – Hässleholm trafikeras med de nya tågen. Hastigheten på de nya tågen är 200 km/tim jämfört med dagens tåg 140 km/tim vilket skulle innebära mer attraktiva restider.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Markarydsbanan/Knäred, Veinge, samråd, järnvägsplan och det fortsatta arbetet.

Projektledare Peter Bjers, Trafikverket informerar om det fortsatta arbetet med stationerna och mötesspåret i Knäred. Tidsplanen följs och byggstartsbeslut kan förväntas i december 2025 om inte planen överklagas.

Bra samverkan med Laholms kommun och viss anpassning av objekten pågår.
Inga negativa invändningar från allmänheten har redovisats.

Diskuteras även byte av kraftledningar och hur det påverkar. Enligt Peter ingår det i tidsplanen. Utbygganden av Halmstad C kan också påverka men redan idag finns utrymme för trafiken på Markarydsbanan.

Ove Bengtsson, Laholm redovisar ökade kostnader för stationsutbyggnaderna för Laholms kommun. Slutligen uppmanas regionerna att intensifiera arbetet med överenskommelse om trafiken inför trafikstarten.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Aktuellt från arbetet med nästa Infrastrukturplan

Regeringen har nyligen till riksdagen lämnat förslag på ekonomiska ramar för planperioden 2026 – 2037.

Regeringen konstaterar att många projekt fördyras och understryker behovet av ökad kostnadskontroll och möjlighet att ompröva projekt.

Samtidigt öppnas möjligheter för alternativ finansiering och genomförande av projekt.

Vidare så föreslås att intäkterna från Öresundsbron skall riktas till satsningar i Öresundsregionen från 2029.

Förslag till ny nationell plan utarbetas av Trafikverket som sen skickas ut på remiss. Regeringen fattar beslut om ny nationell plan första halvåret 2026.

Redovisas våra utgångspunkter för det fortsatta arbetet med ny plan.

Redovisa också pågående arbete med ett förslag till en snabbare och effektivare utbyggnad av två nya spår Lund – Hässleholm som skickats in till regeringen.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Berörda kommuner och region Skåne har gemensamt arbetat fram viktiga förutsättningar i det kommande arbetet med två nya spår Lund – Hässleholm i en Acceptstudie. Martin Risberg, Region Skåne redovisar studien.

Infrastrukturplaneringen 2026 – 203, vad händer?

Nu pågår diskussionen om den ekonomiska nivån på planen. Regeringen förväntas komma med ett förslag i oktober som skall fastställas av riksdagen. Samtidigt framförs kritik mot nuvarande plansystem, tex att finansieringen är dåligt kopplad till planeringen, att kostnadskontrollen är dålig och att det tar lång tid att färdigställa objekten.

Lund – Hässleholm – två nya spår

– Det finns 16 miljarder i nuvarande plan av totalt 28 miljarder
– Trafikverkets plan pekar på att trafikstarten kan dröja till 2048
– Vad händer då med de 16 miljarderna, kommer de att finnas kvar näR utbyggnaden försenas?
– Hässleholm C måste finnas med i planen
– Risk för indragning av Pågatågstrafiken när gods- och fjärrtrafiken ökar.

Helsingborg – Hässleholm

– Utbyggnad av förlängda mötesspår och i Klippan station, färdigt 2030
– Fler förlängda mötesspår behövs för att kunna utöka trafiken med direkttåg

Hässleholm – Kristianstad 

– Ingen planerad utbyggnad på en av landets mest utnyttjade enkelspår.

Dubbelspår behövs på hela sträckan, alternativt en första utbyggnad mellan Vinslöv och Önnestad.

Alvesta – Växjö

– Planerad utbyggnad dubbelspår Växjö-Räppe

Dubbelspår behövs på hela sträckan.

Markarydsbanan

Planerad utbyggnad – ny station i Veinge, mötesspår och ny station i Knäred.

Kristianstad – Karlshamn

Ingen planerad utbyggnad.

Anslutning med Sydostlänken planeras.

Lena Wallentheim inskärper betydelsen av att Hässleholm C ingår i det kommande arbetet, både för betydelsen för Järnvägens kapacitet men även för betydelsen för Hässleholms kommande utbyggnad.

Magnus Gärdebring redovisar läget för Sydostlänkens utbyggnad, som innehåller viss osäkerhet i delar av projektet.

Paul Robertsson lyfter fram konsekvenserna av att Trafikverket vill slopa utbyggande av Älmhults bangård i samband med Sydostlänkens utbyggnad. Detta innebär negativa konsekvenserna för kapaciteten på Södra stambanan.

John Karlsson lyfter fram vikten av att kontaktledningsbytet på Markarydsbanan samordnas så att det inte negativt påverkar trafikstarten för pågatågstrafiken till Halmstad.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Markarydsbanan/Knäred, Veinge, samråd, järnvägsplan och det fortsatta arbetet.

Peter Bjers, Trafikverket redovisar pågående arbete med stationerna och mötesspåret. Tidsplanen följs och byggstartsbeslut kan förväntas i december 2025 om inte planen överklagas.

Bra samverkan med Laholms kommun och viss anpassning av objekten pågår.

Inga negativa invändningar från allmänheten har redovisats även om bullerfrågor underbyggtiden har tagits upp.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Effektivare planering och drift – vad Sverige kan lära av Schweiz

Det har framförts kritik om hur det svenska järnvägssystemet fungera både vad det gäller utbyggnaden och underhållet.

Det är därför viktig att visa på hur det fungerar bättre i andra länder och hur vi kan ta vara på erfarenheter från dessa goda exempel.

Mats Ameén, Trivector redovisar hur järnvägssystemet fungerar i Schweiz.

Schweiz är bäst i klassen, trots den inneboende motsättningen i nedanstående mått.
-högst marknadsandel
-högst kapacitetsutnyttjande
-bäst punktlighet

Fokus är på att tidtabellen är kärnan i erbjudandet till resenären, inte bana och fordon. Takttidtabell, återkommande minuttal och jämna intervall, är kärnan för en attraktiv trafik.

Så här enkel kan tidtabellen vara exempelvis i Danmark:

Klicka på bilden för att förstora

Detta har införts i delar av Skåne med mycket positiv effekt på resandeutvecklingen och samtidigt positiv påverkat ekonomin för trafiken.

I Sverige är infrastrukturplanering styrd av prognoser över trafikutveckling. Detta har konsekvent missat den positiva utvecklingen av tågtrafiken och samtidigt överskattat utvecklingen för biltrafiken och flyget. Detta leder till felaktiga investeringsbeslut som leder fram till dagens kapacitetssituation på järnvägen.

I Schweiz är planering målstyrd och man tar ett helhetsgrepp på hela systemet. Banorna byggs ut där det behövs för att klar körtidskraven mellan knutpunkterna. Man har samtidigt en mycket långsiktig planering för trafikupplägg samtidigt som man har kapacitet för att kunna hantera förändringar.

Finansieringen sker genom en infrastrukturfond och man har program för olika tidshorisonter 2025, 2035 och 2050.

Sverige har mycket att lära av Schweiz när det gäller bra fungerande tågtrafik!

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Trafikverkets förslag till Inriktningsunderlag för nationella planen 2026 – 2037 och remissvaret från Pågatåg Nordost

Regeringen har angett att utgångspunkten är nu gällande ram på 799 miljarder kr. Trafikverkets skall också redovisa fyra alternativa ramar där ramen ökas respektive minskas med 10 respektive 20 procent.

Trafikverket har mycket starkt understrukit behovet av att underhållet och reinvesteringar ökar för att säkerställa en bättre funktion av dagens system.

Kostnaderna för underhåll och nyinvesteringar har ökat vilket enligt Trafikverket innebär att ökat underhåll, nytt signalsystem och att genomföra nuvarande plan kräver att ramen ökas med 15%. Om nya objekt skall tillkomma kräves en ökad ram.

Trafikverket vill därför att objekt som har fördyrats och därmed fått ett sämre samhällsekonomiskt resultat skall kunna omprövas.

Detta skulle kunna innebära att viktiga objekt för utveckling av trafiken av Pågatåg Nordost, som finns i gällande plan, kan tas bort och skapa osäkerhet för resenärerna. Det är därför viktigt att ramen minst ökas med 15%.

Därför är det viktig att effektivisering av planeringen och genomförandet av investeringar genomförs för att motverka kostnadsutvecklingen och minska byggtiderna.

Trafikverkets redovisade tidsplaner för utbyggnader i Skåne är ett exempel.

Ett konkret exempel för att minska byggtiderna är att öka användandet av ny teknik vilket nyligen har beslutats av Trafikverkets Generaldirektör.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Regeringens beslut om kapacitetsåtgärder i Skåne

Göran Svärd redovisar regeringens beslut om kapacitetsförstärkningar av järnvägen i Skåne.
Beslutet bygger på Trafikverkets förslag.

Det viktigaste i regeringens beslut är att utbyggnaden av två nya spår Lund-Hässleholm ligger kvar i nuvarande plan 2023–2033 med oförändrad medelstilldelning både i nuvarande plan och totalt för projektet. Tidigare tidsplan skall gälla. Dessutom tillkommer mindre projekt som också skall ingå i ramen,

-nya mötesspår mellan Hässleholm och Alvesta för att möta trafiken från Fehmarn bält 2029

-kapacitetsförstärkningar kring Malmö C

Redovisas också Trafikverkets nya bedömning om tidsplanen för genomförande enligt regionchef Lennart Andersson

Vår målsättning är det korta ner genomförande tiden med bland annat närmare samverkan mellan Trafikverket ,kommuner och regioner.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

2024 – Brist -och konsekvensanalys för Pågatåg nordost

En uppdatering av brist -och konsekvensanalysen för Pågatåg Nordost har genomförts av Mats Ameén, Trivector beroende på de senaste beslutade förändringarna i infrastrukturplaneringen.

Analysen presenteras för samtliga bandelar. Kompletteringar skall ske enligt påpekande under mötet.

Avsikten är att göra årliga uppdateringar av analysen.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Kapacitet i Skåne/– Trafikverket förslag till regeringen -Södra stambanan
-Skånebanan

konsekvenser för regionaltrafiken

Göran Svärd redovisar Trafikverkets förslag till regeringen om förstärkt kapacitet på järnvägen i Skåne.
Slutsatsen i Trafikverkets svar till regeringen är att det är nödvändigt att bygga ut kapaciteten med två nya spår Lund-Hässleholm. Övriga satsningar är till stor del beroende av denna utbyggnad för att ge utrymme till fler tåg även på andra bansträckningar.

Trafikverket prioriterar även en ombyggnad av Hässleholm C liksom utbyggnad dubbelspår mellan Hässleholm-Kristianstad.
Satsningarna är till stor del finansierade i befintlig infrastrukturplan med undantag för dubbelspår Hässleholm-Kristianstad och Hässleholm C.

Vi instämmer i Trafikverkets prioriteringar.
Utbyggnaden av Lund-Hässleholm är i Trafikverkets förslag senarelagd till trafikstart mellan 2043 och 2050 vilket är oacceptabelt. Befintlig regionaltrafik riskera indragningar samtidigt som Skånetrafikens planerade utökningar av trafiken omöjliggörs.

Ett nytt dubbelspår mellan Hässleholm och Alvesta behöver utredas enligt Trafikverket och ingår för första gången i kommande utbyggnadsplaner. Trafikverket föreslår under tiden att 4 nya mötesspår byggs ut mellan Hässleholm och Alvesta för att underlätta för godstrafiken.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Dubbelspår Växjö-Räppe en del av dubbelspåret Växjö-Alvesta.

P O Löfberg, Växjö kommun redovisar läget för utbyggnaden av dubbelspåret Växjö- Räppe.

Dubbelspår Växjö-Räppe ingår i nuvarande infrastrukturplan med en viktig delfinansiering av regionen och berörda kommuner. Utbyggnaden av ett nytt sjukhus har varit en del av underlaget med en ny station i Räppe. Regionen har nu beslutat att nuvarande sjukhus centralt i Växjö skall rustas upp.

Arbetet med dubbelspåret fortsätter trots det som en etapplösning för dubbelspår hela sträckan Växjö-Alvesta som behöver förstärkt kapacitet.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Sydostlänken/Älmhult-Olofström-Karlshamn, hur långt har arbetet kommit.

Öjvind Hatt, Olofströms kommun redovisar pågående arbete med Sydostlänken, Älmhult-Olofström -Karlshamn.

Upprustning och elektrifiering av befintlig sträcka Olofström-Älmhult blir etapp 1 för att säkerställa Volvos leveranser. Planerad byggstart 2028. Ett stort antal övergångsställen behöver stängas. En fråga som diskuteras är anpassningen till Södra stambanan och bangården i Älmhult, liksom bangård/station i Olofström.

Planarbetet med den nya bansträckningen Olofström- Blekinge kustbana fortsätter, där nu val av korridor har lagts fast.

Persontrafiken bedöms som viktig men osäkerhet om ställningstagande från Region Skåne samt ny politisk styrning i Region Blekinge kvarstår.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Markarydsbanan/Knäred, Veinge fortsatta arbetet.

Peter Bjers, Trafikverket redovisar det aktuella läget för det pågående arbetet med stationerna i Knäred och Veinge. Projekten finns både i den nationella
planen och i den regionala planen.

Parallellt med arbetet med de nya stationerna pågår ett arbete med hastighetshöjning och översyn av 40 st. övergångställen som behöver rustas upp eller stängas. Lokalt samråd kommer att ske i början på 2024. Under 2025 kommer begäran om byggstart att skickas in för beslut under 2025 av regeringen. Den redovisade tidsplanen följs, dvs trafikstart december 2027.

Information om Trafikverkets regeringsuppdrag för kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne, med särskild betoning av Lund – Hässleholm.

Redovisades Trafikverkets regeringsuppdrag för kapacitetsökande åtgärder för Skånes järnvägar som presenterats den 4 maj. Enligt Trafikverket är två nya spår Lund – Hässleholm en förutsättning för att öka kapaciteten i Skånes järnvägar både för pendlingsresande och godstrafik. Den ökande godstrafiken från Fehmarn bältförbindelsen från och med 2029 påverkar även kapaciteten på sträckan Hässleholm – Alvesta som på sikt behöver nya spår. Södra stambanan Lund –Alvesta är den hårdast utnyttjade sträckan i Sydsverige

Utbyggnad av viktiga knutpunkter behöver också göras i Malmö C samt Hässleholm C.

Utbyggnad med dubbelspår Hässleholm-Kristianstad samt fler plattformsspår i Kristianstad är också prioriterat.

Trafikverkets utredning är en bra grund för det fortsatta arbetet. Det är dock viktigt att kraftfullt föra fram att utbyggnaden av Lund – Hässleholm är med i infrastrukturplanen 2022 – 2033 med en finansiering på 16 miljarder kr. Även om förutsättningarna har något ändrats är det viktig att Lund-Hässleholm snabbt påbörjas. Viktigt att utnyttja det arbete som gjorts både av Trafikverket och region Skåne/kommunerna för att skyndsamt gemensamt gå vidare nu.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Aktuella infrastruktursatsningar på järnvägen i Helsingborgsområdet

Andreas Ekberg, Helsingborg stad redovisade aktuella järnvägsprojekt i Helsingborgsområdet

Dubbelspåret Ängelholm-Maria station är snart klar som en av de sista delarna av Västkustbanans dubbelspårsutbyggnad.

Kvar är delen Maria – Helsingborg där arbetet pågår att studera alternativa lösningar. Det omfattar Helsingborg C Övre samt Helsingborg – Ramlösa. Planerad byggstart 2033.

Utbyggnaden av Västkustbanan kommer att möjliggöra en utbyggd tågtrafik Helsingborg -Hässleholm med direkttåg som kraftigt minskar dagen långa restid tillsammans med de beslutade kapacitetsförstärkningarna i Klippan och höjning av hastigheten på banan.

Andra stadsutbyggnader som påverkar infrastrukturen är utbyggnaden av ett nytt sjukhus, flyttning av hamnen söderut för ökad kapacitet och samtidigt möjliggöra fortsatt stadsutveckling i centrum.

H-H förbindelsen studeras vidare av Helsingborgs stad för att undersöka lösningar som minskar kostnaderna.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Tågtrafik på mindre orter – en ny studie som utvärderar effekterna.

Joel Hansson, Trivector redovisar två studier som berör tågtrafik i mindre tätorter.

Konstateras att införandet av tågtrafik i mindre orter ofta innebär en besvärlig avvägning mellan den tidigare busstrafiken och den nya tågtrafiken. I studien jämförs resandeutvecklingen i orter med busstrafik, med orter som fått nya tågstationer. Ett markant ökat resande i orterna med tågtrafik kan redovisas samtidigt som orterna med busstrafik visar ett oförändrat resande. Studien visar också att resandet i stationsorternas omgivande landsbygd ökar mer än ökningen i själva tätorten.

Slutsatserna är att
-tågsatsningen har medfört stora resandeökningar
-ingen snedvridning mellan stationsorterna och omgivande landsbygd
-anslutningsmöjligheter med cykel och bil är avgörande
-bättre kollektivtrafikstandard har inneburit större upptagningsområde trots färre hållplatser

Vidare redovisa effekterna av förbättrat turutbud utanför rusningstid i en genomförd studie.

Timmestrafik under hela dagen jämfört med timmestrafik under bara rusningstid visar att resandet ökar markant. Kostnader ökar endast marginellt då man kan utnyttja befintliga fordonsresurser effektivare. Avgångar med få resenärer utanför rusningstid kan ha stor betydelse för resandet i stort.

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Klicka på bilden för att läsa dokumentet

Markarydsbanan/Knäred, Veinge fortsatta arbetet.

Peter Bjers, Trafikverket redovisar det aktuella läget för det pågående arbetet med stationerna i Knäred och Veinge. Projekten finns både i den nationella planen och i den regionala planen.

Arbetet med järnvägsplan för Knäred pågår och en första redovisning för Trafikverket skall ske inom ett par veckor. Ett första samråd har genomförts.
Den redovisade tidsplanen följs.

I samband med det nya trafikförsörjningsprogrammet för region Kronoberg så har ett tågstrategiskt underlag tagits fram.

Klicka bilderna för att läsa.

Utdrag från rapporten
”Kronoberg ligger centralt placerat i Sydsverige. Tågtrafikens förutsättningar i Kronoberg är goda. Tågtrafiken är en viktig del av kollektivtrafiken och en motor för den regionala utvecklingen i Sydsverige. Länet genomkorsas av flera järnvägar på vilka det går persontrafik samt godstrafik; Södra Stambanan, Kust till Kustbanan och Markarydsbanan. Fem av länets åtta kommuner har tillgång till persontrafik på järnväg. Därtill ska läggas Sydostlänken på vilken det i dagsläget enbart går godstrafik. Tågsystemen som trafikerar Kronoberg är Öresundståg, Krösatåg och Pågatåg. Utöver dessa finns också kommersiella aktörers fjärrtåg i länet, så som snabbtåg och nattåg samt regionaltågstrafik mellan Kalmar och Göteborg.

Planering av tågtrafik kan inte ske som en enskild aktivitet utfört av ett enskilt län. Tågtrafiken är ett system som hänger samman och påverkas av flera parametrar och beslut. Av dessa kan nämnas vilka planer och mål som läggs för tågtrafikering i vårt län och i grannregioner, vilka förutsättningar för trafikering som ges när Trafikverket lägger tidtabeller och vilken parallell busstrafik som trafikerar.

Att tågtrafikering specifikt lyfts fram kan härledas till att det gällande trafikförsörjningsprogrammet endast i mindre omfattning behandlar tåg som transportmedel. Då möjligheterna till tågtrafikering är tätt sammanlänkat med utbyggnad av järnvägsinfrastruktur finns det också ett stort behov av att tydliggöra Region Kronobergs långsiktiga ambitioner och framtidsplaner specifikt för tågtrafiken.

Syftet är att tydliggöra Region Kronobergs ställningstaganden och överväganden kopplat till tågtrafik. I dokumentet samlas och kommenteras flera av de överväganden som har skett för framtidens tågtrafikering i Kronoberg.

För att tågtrafikens positiva nyttor ska kunna bidra till den regionala utvecklingen behöver dock turutbudet komma upp i en viss nivå för att tåget ska utgöra ett tydligt resalternativ. När turutbudet nått en nivå på cirka 12–15 turer per riktning och dag blir resandeökningen betydligt större än turutbudsökningen. Under denna nivå fungerar tåget inte som ett reellt alternativ annat än för dem som inte har tillgång till andra färdmedel1.

Under de senaste tio åren och med åtgärden mötesspår i Skruv har Region Kronoberg medverkat till att infrastrukturåtgärder på cirka 711 miljoner kronor har kunnat genomföras i länet, och detta enbart kopplat till järnvägsinfrastruktur. Av den totala kostnaden har regionen tillsammans med flera av länets kommuner medfinansierat cirka 31 procent av kostnaderna och regionen via samfinansiering finansierat cirka 22 procent av kostnaden. Medfinansiering innebär att kommunala medel eller exempelvis EU-bidrag medfinansierar åtgärden.”

Klicka på bilden för att se broschyren

Region Skåne möter turbulensen idag och planerar för den framtida utvecklingen med betoning på trafiken i Pågatåg Nordost.

Regionrådet Carina Zachau som är ordförande i Kollektivtrafiknämnden, Region Skåne redovisade effekterna av pandemin för Skånetrafiken.

Resandet under 2019 var all time high för Skånetrafiken. Under pandemin minskade resandet med 50-60 %. Resenärer uppmanades att inte använda kollektivtrafiken. Det innebar ett intäktsbortfall på 1,2 miljarder kr som delvis täcktes av ett statsbidrag på 450 mkr. Samtidigt gjordes nedskärningar i trafiken med 250 mkr.

En remarkabel återhämtning av resandet har därefter inträffat. I april hade intäkterna ökat så att det var bara 15% lägre än tidigare all time high. Antalet resenärer på tåg över Öresundsbron var bara 3% lägre. än tidigare högsta noteringen.

Resandet har naturligtvis även påverkats av kostnadsutvecklingen för drivmedelspriserna.

Region Skåne har antagit en ambitiös utvecklingsplan för tågtrafiken fram till 2040. Den förutsätter en motsvarande satsning på infrastrukturen. Tyvärr visar Trafikverkets förslag att utbyggnadstakten är alltför låg vilket negativt påverkar kommande satsningar på tågtrafiken.

Det gäller särskilt för banor som berör Pågatåg Nordost. Utbyggnaden av Lund-Hässleholm ligger så sent att det riskerar att pendeltågen trängs ut av kommande satsningar på gods-och fjärrtågtrafiken. Kommer satsningarna på Hässleholm-Kristianstad och Alvesta-Växjö ej till stånd innebär det också att planerade trafiksatsningar förhindras.

Region Skåne planerar att köpa nya tåg som skall ersätta de befintliga Öresundstågen cirka 2030.

Diskuterades även utfallet med samverkan i regionsamverkan syd när det gäller prioriteringar av kommande satsningar på infrastrukturen. Konstaterades att en tydligare prioritering av objekt som är betydelsefulla för viktiga stråk bör eftersträvas. Redan nu behöver en ny grund läggas för nästa infrastrukturplanering.

Markarydsbanan/Knäred, Veinge fortsatta arbetet. Järnvägsplan, omfattningen av arbete, utformningen av stationerna, tidsplan.

Peter Bjers,Trafikverket är projektledare för utbyggnaden av mötesspår i Knäred och nya stationer i Knäred och Veinge. Arbetet har nu övergått till ett konkret genomförande. När projektet är genomfört så kan timmestrafik mellan Hässleholm och Halmstad enligt Region Hallands beslut starta.

Närmast i arbetet är att påbörja genomförandet av järnvägsplanen för mötesspåret. När järnvägsplanen har vunnit laga kraft så kan beslut om byggstart tas.

Genomförandet av åtgärderna är relativt enkelt och beräknas ta max 1 år.

Under tiden pågar diskussioner med Laholms kommun om utformningen av stationerna, bland annat en planskild korsning i Veinge.

Avgörande för tidsplanen är hur utdragen arbetet med järnvägsplanen blir. Om den kan genomföras utan överklagande så kan genomförandet av arbetet förkortas med upp till 1 år. Planering för olika utfall pågår.

Markaryds kommun redovisar att näringslivet i Markaryd inte kan vänta på trafikstart utan avser att starta busstrafik mellan Markaryd och Halmstad i närtid. Efterfrågan på arbetskraft i Markaryd är stor och förväntas att öka då näringslivet växer.

Utbyggnaden Lund-Hässleholm/Genomlysningen av Region Skåne och kommunerna.

Trafikverket planera för utbyggnaden av nya spår mellan Lund och Hässleholm vilket ingår i infrastrukturplanen. Ett flertal invändningar har rest från berörda kommuner och regionen. Man ifrågasätter bland annat omfattningen av intrånget i mark och natur. Vidare saknas det underlag för alternativa lösningar. Därför har en genomlysning genomförts för att visa på lösningar som minskar de negativa effekterna av två nya spår och samtidigt behåller restidsmålen

Rapporten är nu färdig och en sista genomgång skall göras innan den kan publiceras. Martin Risberg, Region Skåne redovisar diskussionerna.

Trafikverket har underhand meddelat att man skall ta till sig de förslag som redovisas. Infrastrukturministern har kraftfullt understrukit att samverkan mellan Trafikverk och kommuner/regioner måste öka.